Bedömningar

• Unga fåglar

  Uppväxtmiljö
  För godkänt: Unghönsen hålls lösgående och med tillgång till strö, sittpinnar samt utevistelse när vädret tillåter.

  Värphöns kan hållas på flera olika sätt: burar, frigående inomhus och frigående utomhus. Höns verkar må bäst av att få växa upp i den typ av system som de kommer bo i som vuxna. Det kan bero på att hönor lätt reagerar och blir stressade när många faktorer i deras miljö ändras samtidigt. Om hönsen till exempel ska hållas i ekologisk produktion med tillgång till utevistelse är det bra om de får tillgång till det också som unga, eftersom det annars finns risk att de inte använder utomhusområdet.
  Samma sak gäller sittpinnar och strö. Höns som föds upp frigående och sedan flyttas till en bur verkar också ha större risk att utveckla fjäderplockning. I svensk lagstiftning så står att unghöns ska födas upp i ett inhysningssystem som förbereder dem för det system som de ska hållas i som vuxna. Till detta finns ett allmänt råd som säger att frigående värphöns bör vara uppfödda som frigående unghöns, men det är alltså inget absolut krav. Eftersom vårt grundläggande kriterium i konsumentguiden är att värphöns ska hållas frigående och med tillgång till utevistelse ska även unghönsen hållas så.

  Från Sverige, burägg: Bör vara uppfödda i bur, men inget absolut krav.
  Från Sverige, frigående inomhus: Bör vara uppfödda frigående, men inget absolut krav.
  Från Sverige, frigående utomhus: Bör vara uppfödda frigående, men inget absolut krav.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Unghönsen ska komma från ekologisk produktion. Idag finns inget krav på utevistelse, men detta kommer att bli obligatoriskt framöver.
  KRAV: Unghönsen ska komma från ekologisk produktion. Idag finns inget krav på utevistelse, men detta kommer att bli obligatoriskt framöver.

  Tuppkycklingar
  För godkänt: Tuppkycklingarna avlivas inte direkt efter kläckning.

  Eftersom det endast är hönsen som används för att producera ägg, så blir tuppkycklingarna överflödiga. Direkt efter kläckning på de stora kläckerierna könssorteras kycklingarna och tuppkycklingarna avlivas direkt i en kvarn, vilket innebär att ungefär hälften av alla kycklingar som kläcks dödas direkt. Det är inte tillräckligt lönsamt att föda upp tuppkycklingar av värphönsras till kycklingkött och det finns idag ingen färdigprövad och kommersiellt använd metod för könssortering redan av äggen, även om forskning pågår.

  Från Sverige, burägg: Tuppkycklingarna avlivas direkt
  Från Sverige, frigående inomhus: Tuppkycklingarna avlivas direkt
  Från Sverige, frigående utomhus: Tuppkycklingarna avlivas direkt
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Tuppkycklingarna avlivas direkt
  KRAV: Tuppkycklingarna avlivas direkt

• Stallmiljö

  Inhysning
  För godkänt: Hönsen hålls frigående.

  Den röda djungelhönan, tamhönornas vilda ursprung, har ett revir som är ungefär ett halvt hektar stort, och ägnar större delen av sin vakna tid åt att söka föda. Dagens värphöns hålls på olika sätt, den främsta skillnaden är om fåglarna är frigående eller inte. Höns som hålls i bur har ungefär ytan av ett A4-papper var att vistas på och miljön i buren är långt ifrån hur den röda djungelhönan lever i det vilda. Utrymmeskraven i frigående system är minst dubbelt så stort per höna och i ekologisk produktion har hönsen krav på nästan tre gånger större utrymme än vad de som hålls i bur har. De ekologiskt hållna hönsen har även tillgång till en utegård den varma årstiden. Frigående höns kan krafsa i marken, flaxa med vingarna och röra sig över större ytor, även om miljön absolut inte heller är optimal i de frigående systemen. De har också större möjlighet att välja vad de ska göra, hitta den bästa temperaturen och de får också ett starkare skelett. Det finns även negativa aspekter med frigående system, till exempel är risken större att fler höns utsätts för fjäderplockning och kannibalism när det finns fler tillgängliga ”offer” i en grupp. Gruppstorleken i de frigående systemen är också väldigt mycket större än vad den är när hönsen lever naturligt. Men trots detta anser vi att möjligheten till rörelsefrihet överväger problemen i frigående system.

  Från Sverige, burägg: Hönsen hålls i bur.
  Från Sverige, frigående inomhus: Hönsen hålls frigående.
  Från Sverige, frigående utomhus: Hönsen hålls frigående.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Hönsen hålls frigående.
  KRAV: Hönsen hålls frigående.

  Utrymme
  För godkänt: Max 6 höns/kvm.

  Den röda djungelhönan, som är hönsens vilda ursprung, har ett revir som är ungefär ett halvt hektar stort och den ägnar större delen av sin vakna tid åt att söka föda. Värphöns hålls på lite olika sätt, men den främsta skillnaden är om fåglarna är frigående eller inte. Höns som hålls i bur har ungefär ytan av ett A4-papper var att vistas på och miljön i buren är såklart långt ifrån hur den röda djungelhönan lever i det vilda. Utrymmeskraven i frigående system är minst dubbelt så stort per höna. I ekologisk produktion är utrymmeskravet nästan tre gånger större än burhållning, de ekologiskt hållna hönsen har dessutom en utegård under den varma årstiden. Det är inte känt exakt vilket utrymme en höna behöver för att må bra då det finns så många andra parametrar än just utrymmet. Det verkar dock som att det är viktigt för höns att få ett personligt utrymme och att höns med mer plats utför fler så kallade komfortbeteenden, till exempel att putsa sig och flaxa.

  Från Sverige, burägg: 750 kvadratcentimeter per höna (cirka 13 höns per kvm).
  Från Sverige, frigående inomhus: 7-9 höns/kvm.
  Från Sverige, frigående utomhus: 7-9 höns/kvm.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Max 6 höns/kvm.
  KRAV: Max 6 höns/kvm.

  Sittpinne
  För godkänt: Hönsen har tillgång till minst 20 cm sittpinne.

  Det naturliga beteendet för den vilda djungelhönan är att sätta sig på en gren högt upp i ett träd tillsammans med de andra flockmedlemmarna på natten när de ska sova. Det har inte ändrats hos dagens domesticerade höns. Om hönor har tillgång tillräckligt utrymme på en sittpinne används dessa i stort sett av alla individer nattetid. Om hönsen får välja mellan olika höjder, väljer de ofta att sätta sig på sittpinnen högst upp. Det har gjorts få studier på hur många centimeter sittpinne som behövs per höna, men de 15 cm som är lagstadgat verkar vara för lite för att samtliga höns i gruppen ska kunna sitta bekvämt samtidigt. Till och med 18 cm, som är regeln i ekologisk produktion kan i många fall vara för kort. Hur stor plats som behövs beror också på vilken hybrid som används, vissa av de moderna raserna behöver mer än 20 cm.

  Från Sverige, burägg: Minst 15 cm/höna
  Från Sverige, frigående inomhus: Minst 15 cm/höna
  Från Sverige, frigående utomhus: Minst 15 cm/höna
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Minst 18 cm/höna
  KRAV: Minst 18 cm/höna

  Värprede
  För godkänt: Hönsen har tillgång till värprede.

  När den vilda hönan ska lägga ägg så beter hon sig på ett speciellt sätt, bland annat undersöker hon olika reden för att hitta ett bra ställe att värpa sitt ägg. Att få lägga ägg i rede är ett viktigt behov också för höns i fångenskap. Hönan är villig att kämpa för att få tillgång till ett rede och hon är beredd att arbeta mer och mer för redet ju närmare äggläggningen. Höns som inte har tillgång till rede vandrar ofta stereotypiskt fram och tillbaka, vilket är tecken på att de är frustrerade.

  Från Sverige, burägg: Hönsen har tillgång till värprede
  Från Sverige, frigående inomhus: Hönsen har tillgång till värprede
  Från Sverige, frigående utomhus: Hönsen har tillgång till värprede
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Hönsen har tillgång till värprede
  KRAV: Hönsen har tillgång till värprede

  Ströbädd
  För godkänt: Hönsen har tillgång till ströbädd på golvet.

  Höns är utpräglade allätare och det ligger därför i deras natur att ständigt leta efter föda. Detta behov har inte förändrats hos dagens tamhöns, som trots att de får alla näringsämnen de behöver via fodret ändå har ett starkt behov av att få picka och sprätta för att må bra. Hönor som hålls i bur har enbart nätgolv att gå på, till skillnad från de hönor som hålls frigående där en tredjedel av golvytan måste bestå av ströbädd. Höns som har tillgång till ströbädd och – ännu bättre – utevistelse, har större möjlighet att sprätta och picka.

  Från Sverige, burägg: Hönsen har ingen ströbädd.
  Från Sverige, frigående inomhus: Minst en tredjedel av golvytan ska bestå av ströbädd.
  Från Sverige, frigående utomhus: Minst en tredjedel av golvytan ska bestå av ströbädd.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Minst en tredjedel av golvytan ska bestå av ströbädd.
  KRAV: Minst en tredjedel av golvytan ska bestå av ströbädd.
   

• Foder & berikning

  Proteinbehov
  För godkänt: Hönsens proteinbehov tillgodoses och syntetiska aminosyror är tillåtna.

  Höns behöver ha tillräckligt höga proteinnivåer, speciellt gäller detta aminosyran metionin. För lite metionin kan till exempel ge en sämre fjäderdräkt, fjäderplockning och ett ökat foderintag. Vanligtvis tillsätts syntetiskt metionin till fodret för att täcka behovet, men detta är inte tillåtet i ekologisk produktion. I ekologisk äggproduktion har i stället fiskmjöl använts, men detta har visat sig innebära ökade halter av miljögiftet dioxin i äggen, vilket kan ha en negativ hälsoeffekt för människor. Att använda fiskmjöl kan även bidra till ökad utfiskning. Även om dioxinhalterna i ekologiska ägg har minskat, anser vi att det möjligheten att använda syntetiska aminosyror är viktig.

  Från Sverige, burägg: Syntetiska aminosyror är tillåtna.
  Från Sverige, frigående inomhus: Syntetiska aminosyror är tillåtna
  Från Sverige, frigående utomhus: Syntetiska aminosyror är tillåtna
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Syntetiska aminosyror är inte tillåtna.
  KRAV: Syntetiska aminosyror är inte tillåtna.

  Utevistelse
  För godkänt: Hönsen har tillgång till utevistelse i beväxt rastgård under lämplig årstid.

  Höns har ett starkt behov av att picka och sprätta. Genom att ge hönsen tillgång till ett uteområde får de bättre möjligheter att bete sig naturligt. Det kan även få positiva hälsoeffekter: motionen ger hönorna ett starkare skelett, risken för vissa beteendestörningar minskar och det är bra för hönorna att komma ut och få direkt solljus. Tillgången till utevistelse för även det goda med sig att det blir en lägre beläggningsgrad inomhus, vilket ger hönorna större möjlighet att röra sig. Det är viktigt att göra rastgården attraktiv för hönorna med olika växter och gömställen, annars är risken stor att hönorna inte använder den. Det finns också en del nackdelar med att ha hönsen ute, till exempel är risken för att parasiter och vissa sjukdomar ska drabba hönsen större, men vi anser att fördelarna klart överväger nackdelarna.

  Från Sverige, burägg: Inget krav på utevistelse.
  Från Sverige, frigående inomhus: Inget krav på utevistelse.
  Från Sverige, frigående utomhus: Möjlighet att gå ut varje dag, året om.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Ska kunna vistas utomhus minst en tredjedel av sitt liv.
  KRAV: Vistas utomhus delar av dagen när vädret tillåter och större delen av dagen under minst fyra månader maj-september.

  Ströbad
  För godkänt: Hönsen har tillgång till ströbad under alla ljusa timmar.

  Sandbadning är ett naturligt beteendebehov hos både den röda djungelhönan och den domesticerade, tama, hönan. Hönorna sparkar strö genom fjädrarna för att få en funktionell fjäderdräkt. Om de inte får möjlighet till att sandbada blir de frustrerade. I Sverige ska alla höns ha tillgång till ströbad, men lagstiftningen säger att fem timmar per dygn är tillräckligt för höns som hålls i bur. Dessutom är burhönsens ströbad litet och de saknar möjlighet att få ströbada i grupp, vilket höns gärna gör.

  Från Sverige, burägg: Hönsen ska ha tillgång till ett ströbad minst fem timmar/dygn.
  Från Sverige, frigående inomhus: Minst en tredjedel av golvytan ska vara ströbelagd.
  Från Sverige, frigående utomhus: Minst en tredjedel av golvytan ska vara ströbelagd.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Minst en tredjedel av golvytan ska vara ströbelagd.
  KRAV: Minst en tredjedel av golvytan ska vara ströbelagd och hönsen ska ha tillgång till separat ströbad.

  Grovfoder
  För godkänt: Hönsen har tillgång till grovfoder.

  Höns är allätare som i det vilda äter både olika växter, frön, sädesslag och insekter. När de lever fritt spenderar de en mycket stor del av sin tid att leta efter foder. Risken för fjäderplockning minskar om hönsen får foder med mycket fibrer och grovfoder. Detta beror bland annat på att hönorna har ett stort behov av att leta efter föda och när de kan sysselsätta sig med att äta och sprätta runt i grovfodret blir de inte lika frustrerade.

  Från Sverige, burägg: Inget krav på grovfoder.
  Från Sverige, frigående inomhus: Inget krav på grovfoder.
  Från Sverige, frigående utomhus: Inget krav på grovfoder.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Hönsen ska ha fri tillgång till grovfoder.
  KRAV: Hönsen ska ha fri tillgång till grovfoder.
   

• Hälsa & stympning

  Näbbtrimning
  För godkänt: Näbbtrimning utförs inte.

  Höns är nyfikna aktiva djur och det ligger i deras natur att ständigt undersöka sin omgivning på jakt efter föda. Om hönsen inte får utlopp för det här beteendet kan det hända att de i stället börjar plocka fjädrar eller hacka på varandra, detta kallas för fjäderplockning och kannibalism. Att få fjädrarna bortplockade gör ont och leder till att hönan får en mycket sämre fjäderdräkt. Kannibalism kan leda till att hönan dör. Genetik, foder och andra miljöfaktorer inverkar också på fjäderplockning. Fjäderplockning blir oftast ett större problem i frigående system än i bur, framför allt då antalet möjliga offer är så mycket större i frigående system. För att undvika att hönsen hackar på varandra så klipps ibland en bit från deras näbb av, så kallad näbbtrimning. Ingreppet gör ont och kan leda till kronisk smärta och sämre födointag. Även om näbbtrimning till viss del förebygger fjäderplockning, så finns frustrationen som ligger bakom beteendet fortfarande kvar hos hönsen och det är därför ingen lösning på problemet.

  Från Sverige, burägg: Näbbtrimning är inte tillåtet.
  Från Sverige, frigående inomhus: Näbbtrimning är inte tillåtet.
  Från Sverige, frigående utomhus: Näbbtrimning är inte tillåtet.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Näbbtrimning är inte tillåtet.
  KRAV: Näbbtrimning är inte tillåtet.

  Antibiotika
  För godkänt: Antibiotika får inte användas i tillväxtbefrämjande eller förebyggande syfte och endast efter utskrivning från veterinär.

  Antibiotika botar sjukdomar som orsakas av bakterier och är livsviktigt för både djur och människor. Antibiotikaresistens innebär att en bakterie blir resistent mot en viss antibiotika som gör att det läkemedlet inte fungerar. Resistenta bakterier kan smitta mellan djur och människor. Det finns ett samband mellan ökad användning av antibiotika och ökad resistens. En intensiv djurhållning i en dålig miljö med många djur på liten yta leder till en högre antibiotikaanvändning. Det finns alltså ett mycket tydligt samband mellan en bra djurmiljö och låg användning av antibiotika. Sverige är tillsammans med Norge och Island de länder som använder minst antibiotika i Europa, medan Spanien, Italien och Cypern använder mest.

  Från Sverige, burägg: Uppfyller kriteriet.
  Från Sverige, frigående inomhus: Uppfyller kriteriet.
  Från Sverige, frigående utomhus: Uppfyller kriteriet.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Uppfyller kriteriet.
  KRAV: Uppfyller kriteriet.
   

• Transport & slakt

  Bedövning
  För godkänt: Fåglarna bedövas med gas

  Värphöns slaktas på olika sätt. Vanligaste metoden i Sverige är att de transporteras till ett slakteri där de bedövas med elektricitet eller koldioxid. Några få procent avlivas direkt på gården med hjälp av koldioxid. Vid elbedövning hängs hönorna fast i fötterna i metallbyglar. De hänger upp och ner på rad för att sänkas ner i ett elektriskt vattenbad. Att fåglarna tvingas hänga upp och ner innebär en stor stress och fåglarna försöker ofta fly. Utöver detta så innebär ett system där flera fåglar bedövas samtidigt i vattenbad att bedövningen inte blir effektiv för alla individer. EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, anser att det behöver utvecklas andra elektriska bedövningsmetoder, då djurvälfärden inte är tillräcklig med elektriska vattenbad. Gas är det näst vanligaste sättet att bedöva värphöns på, vanligtvis används koldioxid. Det finns nackdelar även med gasbedövning, men jämfört med elbedövning är den bättre för fåglarna, bland annat då de slipper hängas upp och ner.

  Från Sverige, burägg: Elbedövning är tillåtet.
  Från Sverige, frigående inomhus: Elbedövning är tillåtet.
  Från Sverige, frigående utomhus: Elbedövning är tillåtet.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Elbedövning är tillåtet.
  KRAV: Elbedövning är tillåtet, men tiden fåglarna får hänga i fotbyglarna max 30 sekunder.

  Transporttid
  För godkänt: Fåglarna transporteras max 8 timmar, inklusive i- och urlastning

  En transport innehåller flera olika moment, som lastning, transport och avlastning. Alla dessa procedurer orsakar stress för djuren. Långt ifrån alla kycklingslakterier slaktar värphöns, därför måste värphöns ofta transporteras längre sträckor jämfört med slaktkycklingarna. Höns, framför allt de som suttit i burar, kan ha svaga skelett och riskerar benbrott under transporten. De har också ofta dålig fjäderdräkt och kan därför vara känsliga för kyla. Det finns även risk för att hönorna inte hanteras varsamt då de inte har något direkt ekonomiskt värde. Optimalt bör transporten vara så kort som möjligt, allra helst obefintlig.

  Från Sverige, burägg: Transporttiden för slaktdjur är max 8 timmar, men fjäderfä som transporteras under dygnets mörka timmar får transporteras ytterligare fyra timmar.
  Från Sverige, frigående inomhus Transporttiden för slaktdjur är max 8 timmar, men fjäderfä som transporteras under dygnets mörka timmar får transporteras ytterligare fyra timmar.
  Från Sverige, frigående utomhus: Transporttiden för slaktdjur är max 8 timmar, men fjäderfä som transporteras under dygnets mörka timmar får transporteras ytterligare fyra timmar.
  Från Sverige, EU-ekologiskt: Transporttiden för slaktdjur är max 8 timmar, men fjäderfä som transporteras under dygnets mörka timmar får transporteras ytterligare fyra timmar.
  KRAV: Transporttiden för slaktdjur är max 8 timmar, men fjäderfä som transporteras under dygnets mörka timmar får transporteras ytterligare fyra timmar.

• Reflektioner & referenser

  I arbetet med denna guide har vi av nödvändighet varit tvungna att dra vissa gränser. En är att vi utgår från regelverkets miniminivå.

  Vi vet att det finns djurhållare, leverantörer och livsmedelskedjor som ställer högre krav utöver vad regelverket som styr märkningen anger. Guiden kan inte bedöma varje enskilt varumärke utan uppmanar alla konsumenter att själv fråga butiken, leverantören eller lantbrukaren om en enskild produkter. Vi tipsar om några frågor nedan.

  Vi har konsulterat flera framstående experter inom djurskydd för granskning av våra kriterier för värphöns.
  De har gett värdefulla synpunkter. För de slutgiltiga bedömningarna ansvarar dock endast konsumentguiden Handla djurschysst, som utifrån Djurskyddet Sveriges principprogram och efter att inhämtat expertgruppens tankar självständigt bedömt regelverkens villkor.

  Ett urval av värphönsreferenser

• Produktionssystemen

  Produktionssystem värphöns

  I princip alla färskägg som säljs i Sverige kommer också från Sverige. Det har med smittskyddsläget och att vi inte vill få in salmonella i landet att göra. Något som är vanligt i flera andra länder. De olika produktionssystem som svenska värphöns hålls i skiljer sig åt.

  Frigående utomhus: Frigående höns inhyses i fler- eller envåningssystem. Ett flervåningssystem har olika etage, eller hyllor, så hönsen kan sitta på olika höjder. De ska kunna röra sig inomhus med strö på golvet och ha tillgång till utevistelse året runt. Hönsen ströbadar på golvet och har tillgång till sittpinnar i olika höjder och reden att lägga ägg i.

  Frigående inomhus: Hönsen går fritt i stallar med strö på golvet. De inhyses i fler- eller envåningssystem. Hönsen har en stor area att röra sig på vilket är gynnsamt för skelett- och benstyrka, men även deras möjligheter att undkomma varandra. De har möjlighet att sprätta och utföra andra naturliga beteenden.

  Ekologisk produktion: Kan ske i en- eller flervåningssystem för frigående höns. Hönsen har tillgång till utevistelse sommartid och minst under en tredjedel av livet. Hönsen utfodras med ekologiskt foder och de har en lägre beläggning. De ska ha tillgång till grovfoder året om.

  Inredda burar: Gemensamt för alla godkända burar inom EU är att de ska vara utrustade med sittpinnar, rede, ströbad och klonötare. Beläggningsgraden måste minst vara 750 kvadratcentimeter/höna.

  Utöver dessa system har konsumentguiden Handla Djurschysst bedömt KRAV-märkta ägg:
  KRAV: Hönsen har tillgång till utevistelse minst maj–september. De har ännu större stallplats än i de andra produktionssystemen och hönorna får KRAV-märkt foder.

  På äggkartongen ska produktionssystemet anges på följande sätt:
  Ägg från burhöns
  Ägg från frigående höns inomhus
  Ägg från utehöns

  För ekologiska ägg finns särskilda regler. Beteckningarna får kompletteras med uppgifter som kännetecknar respektive system om villkoren är uppfyllda. Uppgifterna får inte vilseleda.

  Direkt på äggets skal ska en producentkod finnas. Den första siffran visar produktionssystemet.
  0 = Ekologisk produktion
  1 = Frigående utomhus
  2 = Frigående inomhus
  3 = Burhöns

  Källor Upphandlingsmyndigheten och Livsmedelsverket

• Köpa ägg? Fråga först om värphönans djurskydd!

  Vill du köpa ägg men hittar inte information om hur hönan som värpt dem haft det? Här är djurskyddsfrågorna du kan ställa!
  Frågor om värphönans djurskydd