I begreppet regelverk inkluderas både regler som gäller för olika märkningar eller certifieringar och olika länders djurskyddslagstiftningar.
I Sverige finns en handfull märkningar med regler för djurskydd, som de anslutna djurhållarna förbundit sig att följa. Konsumentguiden Handla Djurschysst bedömer: KRAV, svenskt EU-ekologiskt, Svenskt Sigill, Från Sverige och Svensk Fågel.
Utöver märkningarna bedömer Konsumentguiden minimilagstiftningens regelverk i de vanligaste importländerna för varje djurslag där detta är aktuellt.
KRAV är ett ekologiskt regelverk. Reglerna för de certifierade djurgårdarna går längre än svensk lagstiftning och ofta också längre än det EU-ekologiska regelverket. Får, getter, fjäderfä, nötkreatur, fisk och gris är de djurslag som KRAV:s regler gäller.
Regelverket har i flera fall högst djurskyddskrav i Sverige. Som exempel krävs av KRAV-certifierade gårdar att grisar ska vara ute på bete på sommaren och kunna böka i jorden.
Varje djurhållare kontrolleras vid ansökan så att gården uppfyller KRAV:s villkor och lantbrukaren förbinder sig att följa reglerna. Kontrollerna att reglerna följs sköts av någon av Swedac:s certifierade kontrollorgan. Minst en gång/år ska kontroll hos varje ansluten djurlantbrukare göras. Kontrollerna ska både vara anmälda och oanmälda.
2019 var 2 300 djurgårdar certifierade och kunde KRAV-märka sina produkter. 2019 drogs 40 certifikat för djurhållare tillbaka, enligt KRAV och en halv procent av de aktiva 2 300 djurgårdarna har under åren 2017–2019 fått föreläggande från den offentliga kontrollen. Här är KRAV:s senaste information i deras Hållbarhetsrapport 2019
KRAV ägs av 26 medlemmar, vilka är företagare och organisationer i livsmedelsbranschen. ICA, Coop, LRF, Axfood, Norrmejerier och Ekologiska lantbrukarna är några.
Läs mer här om KRAV
Svenskt EU-ekologiskt eller EU-Eko är också ett ekologiskt regelverk, som styrs av EU:s förordning för ekologisk produktion.
Reglerna för djurhållning gäller flera av lantbrukets djur och går i många, men inte alla, fall längre än svensk lagstiftning. Här finns krav på foder, stallmiljö, hälsoarbete och utevistelse. Exempelvis ska grisar inom EU-ekologisk produktion ha möjlighet till utevistelse, men det räcker att ge dem möjlighet att gå ut på en hårdlagd platta.
Eftersom det EU-ekologiska regelverket gäller djur som hålls i olika länder och endast en del av reglerna är EU-gemensamma har konsumentguiden Handla Djurschysst valt att bedöma produkter från djur som är uppfödda i Sverige, svenskt EU-ekologiskt. Bedömningen gäller alltså inte EU-ekologiska produkter från djur som är uppfödda i andra länder.
För att få använda logotypen med lövet mot grön bakgrund ska ett avtal slutas med ett godkänt kontrollorgan där djurhållaren förbinder sig att följa EU:s regler för ekologisk produktion och att ta emot kontrollbesök.
Jordbruksverket är ansvarig myndighet i Sverige och har delegerat kontrollen för primärproduktion, där djurhållningen ingår, till tre kontrollorgan.
Enligt EU ska alla EU-ekologiska produkter ha gröna-lövet-märkningen, det är därför KRAV-produkterna har båda märkningarna. 2020 fanns fler än 3 000 EU-ekologiska lantbrukare med någon form av djurverksamhet certifierade i Sverige.
Läs mer här om EU-ekologiskt
Svenskt Sigill är till skillnad från KRAV och EU-ekologiskt inte en ekologisk märkning, utan en miljömärkning, med krav i sitt regelverk som går utöver svensk lagstiftning inom flera områden. Djurslagen som kan certifieras av Svenskt Sigill är lamm, kyckling, värphöns, nötkreatur, gris och fisk.
Svenskt Sigill ägs av Sigill Kvalitetssystem, ett dotterbolag till LRF. Reglerna utformas i samarbete mellan lantbrukare, livsmedelsindustri, grossister, dagligvaruhandel, konsument- och djurskyddsorganisationer.
Kontrollen att reglerna efterlevs sker vartannat år genom att en oberoende revisor besöker gården. Vartannat år gör lantbrukaren själv kontrollen och skickar in formuläret till revisorn. Finns avvikelser ska de rättas till inom 28 dagar. Om revisorsföretaget mellan de ordinarie revisionstillfällena misstänker att det finns brister i verksamheten, ska en kontroll göras senast inom tre dagar. Finns allvarliga avvikelser stängs lantbrukaren av direkt. Visar det sig vara brister som kan rättas till gäller 28 dagar för att rätta till dem. Om det inte sker blir lantbrukaren utesluten.
I januari 2021 var 343 lantbruk med djur certifierade enligt grundnivån IP-Sigill. Konsumentguiden Handla Djurschysst bedömer dock endast nivån över denna, den som kallas Sigillnivån där Svenskt Sigill-symbolen får användas, vilket sju grisbönder och fem kycklinglantbrukare kan göra i dag. Inga certifikat drogs in under 2019, enligt Svenskt Sigill.
Läs mer här om Svenskt Sigill
Från Sverige är en ursprungsmärkning som garanterar att djuret är fött, uppvuxet och har hållits i Sverige. Sedan 2015 är det krav på att kött från gris, fjäderfä, getter och får ska vara ursprungsmärkta, enligt EU förordning nr 1337/2013.
Sverige har ofta mer långtgående regler än EUs regelverk, till exempel ska svenska grisar få tillgång till halm och det finns strikta regler kring antibiotikaanvändningen. Däremot kan grisar fortfarande hållas inomhus utan utevistelse.
För kontroll att märkningens kriterier efterlevs görs stickprovsrevisioner av fristående certifieringsorgan på uppdrag av Svenskmärkning AB.
Läs mer här om Från Sverige
Svensk Fågel är en branschorganisation för uppfödare och producenter av kalkon och kyckling. 99 procent av de fåglar som blir livsmedel i Sverige kommer från någon av de anslutna medlemmarna.
Organisationen har döpt sin märkning till ”Den gula pippin” och för att få sätta den på sin produkt krävs att fågeln kläckts, fötts upp och slaktats i Sverige. Liksom för ”Från Sverige”-märkningen innebär den gula pippin alltså att djurhållaren ska följa svensk djurskyddslagstiftning. Alla anslutna företag ingår i organisationens djuromsorgsprogram, där bland annat ett fothälsoprogram finns. 2019 hade två procent av kycklingarna en allvarlig anmärkning på fothälsan, enligt organisationen. 97 procent hade ingen anmärkning. Kontrollerna att övriga regler följs utförs av rikslikare, veterinärer och kontrollorganet HS Certifiering.
Läs mer här Svensk Fågel
Ursprungsmärkning. För fryst och färskt kött från nötkreatur,
gris, får, get, fisk, skaldjur och fjäderfä är en ursprungsmärkning obligatorisk. Reglerna gäller inte kött som exempelvis värmebehandlats eller panerats. Läs mer här: Ursprungslandsmärkning
Svensk djurskyddslagstiftning: Alla djur som hålls i Sverige ska hållas enligt svensk djurskyddslags miniminivå. Det är länsstyrelsens djurskyddsinspektörer som kontrollerar att reglerna och lagkraven. Deras mål är att vart tionde år göra planerade normalkontroller.
Vid anmälan om brister i djurhållningen görs så kallade anmälningskontroller. Läs mer om djurskyddslagen, förordningar och föreskrifter här på Jordbruksverkets hemsida:
Om djurskydd
Även i andra länder finns branschgemensamma märkningar som har ett högre regelverk för djurskydd än de guiden undersökt. Här redovisas endast respektive lands minimilagstiftning.
ASC är en ideell organisation som driver ett certifieringsprogram och märkning för uppfödd och odlad sjömat. Deras regelverk inkluderar kriterier kring vattenkvalitet, ansvarsfull utfodring, förebyggande av sjukdomar, djurhälsa, djurskydd, och social hållbarhet. ASC är det enda standardsystemet för vattenbruk som har accepterats som fullvärdig medlem i ISEAL (Internationell allians för social och miljömässig ackreditering och märkning). Alla ASC-standarder skapas i enlighet med ISEAL:s kod för god sed för fastställande av sociala och miljömässiga standarder.
Idag har ASC regelverk för 12 olika arter, varav atlantlax är en. ASC spårbarhetscertifiering genom hela leveranskedjan säkerställer att ASC-märkta fisk och skaldjur har införskaffats på lagligt sätt från en ASC-certifierad källa, samt att de har hållits åtskilda från icke-certifierade fisk och skaldjur från “odling till bord”.
Traditionellt sett har ASC främst varit inriktat på miljö- och social hållbarhet och har delvis inkluderat frågor om djurhälsa och djurvälfärd. De kommer dock att utöka sitt fokus och ambitioner på djurvälfärd de närmsta åren. De genomför just nu en revidering av kriterium 2.14 om hälsa och välfärd i ASCs Odlingsstandard som kommer att utmynna i en rad nya indikatorer för just djurhälsa och djurvälfärd. Detta innebär att kriterieuppfyllnaden för just ASC kommer att ändras då guiden speglar nuvarande regelverk.
Djurhållarna kontrolleras på plats av utomstående och ackrediterade kontrollorgan. Detta görs både vid ansökan och årligen. Alla gårdsrapporter är officiella och tillgängliga för allmänheten. I början av februari 2023 hade ASC 2013 certifierade gårdar och 323 under utvärdering.
Eftersom ASCs regelverk gäller djur som hålls i olika länder och endast en del av reglerna täcks av ASCs standard så har konsumentguiden Handla Djurschysst valt att bedöma produkter från lax som är uppfödd i Norge, då detta är den lax som främst hittas i svenska matbutiker. Bedömningen gäller alltså inte nödvändigtvis ASC-märkt lax uppfödd i andra länder då det beror på respektive nationell lagstiftning. I ASC-standarden ingår att produktionen ska leva upp till nationell och regional lagstiftning. Läs mer om ASC .