Bedömningar

• Kalvar & ungdjur

  Avvänjningsålder
  För godkänt: Ko och kalv får gå tillsammans så länge att deras beteendebehov tillgodoses. När de skiljs åt görs detta gradvis.

  För att kon ska börja producera mjölk måste hon föda en kalv. Den första mjölken som kommer heter råmjölk och den behöver kalven få i sig eftersom den innehåller antikroppar och viktiga näringsämnen. Kor och kalvar utvecklar ett starkt band under de första timmarna. Om kon och kalven får välja går de tillsammans i ungefär ett år, och kalven diar gradvis mindre under den perioden. Inom nästan all mjölkproduktion tas kalven direkt efter födseln från kon för att mjölken i stället ska gå till mejeriet. Kor och kalvar är skapade för att gå tillsammans under en längre tid, och det leder till bättre hälsa och mindre stress för kalven. Men det finns problem med att låta kalv och ko gå tillsammans en längre tid, och sedan skilja dem åt, eftersom bandet mellan dem blir starkare och separationen blir mer stressande än om de skiljs åt direkt.

  Det är svårt att avgöra exakt hur länge ko och kalv ska få gå tillsammans för att uppnå alla de positiva effekterna, då forskningsläget ännu är något oklart, men helt säkert är att nuvarande praxis är alldeles för kort. Det pågår flera intressanta forskningsprojekt om att ha kor och kalvar tillsammans under en längre period

  Sverige: Det finns ingen regel om hur länge kalven ska få vara hos kon, oftast skiljs ko och kalv direkt.
  Svenskt Sigill: Det finns inga specifika regler kring detta, följer svensk lagstiftning.
  KRAV: Kalvarna ska få dia under minst ett dygn.
  Tyskland: Det finns ingen regel om hur länge kalven ska få vara hos kon, oftast skiljs ko och kalv direkt.
  Danmark: Kalven ska gå hos kon i minst 12 timmar.
  Finland: Det finns ingen regel om hur länge kalven ska få vara hos kon, oftast skiljs ko och kalv direkt.

  Grupphållning
  För godkänt: Kalvar hålls i par eller grupp när de skilts från kon.

  Kor är flockdjur och det är naturligt för en nyfödd kalv att ligga gömd i några veckor och kon går dit för att ta hand om sin kalv med jämna mellanrum, sedan tar hon med sig kalven tillbaka till flocken. Där umgås kalven med andra kalvar och leker och vilar tillsammans med dem. Det är vanligt att kalvar i konventionell mjölkproduktion hålls ensamma i boxar, och detta är tillåtet tills kalven är två månader gammal. Att hålla flockdjur i ensamhet är inte förenligt med god djurvälfärd. Studier visar att kalvar som hålls tillsammans leker mer och visar mindre stress vid hantering när de blir äldre än kalvar som hålls ensamma.

  En utmaning vid grupphållning är spridning av sjukdomar. Men noggrann renhållning, bra och tillräckligt med foder och mjölk är exempel på åtgärder som motverkar detta. Kalvarna blir också friskare när de får dia sin mamma, vilket är ett kriterium vi anser ska uppfyllas. Vi anser att fördelarna med grupphållning överväger nackdelarna, särskilt när kalven får gå tillsammans med kon en längre tid och därefter släpps ihop med andra kalvar.
  
  Sverige: Ensamhållning är tillåten i upp till åtta veckor.
  Svenskt Sigill: Ensamhållning är tillåten i upp till åtta veckor.
  KRAV: Ensamhållning är tillåten i upp till en vecka.
  Tyskland: Ensamhållning är tillåten i upp till åtta veckor.
  Danmark: Ensamhållning är tillåten i upp till åtta veckor.
  Finland: Ensamhållning är tillåten i upp till åtta veckor.

  Möjlighet att kalva avskilt
  För godkänt: Kor och kvigor föder sina kalvar lösgående och avskilt.

  Naturligt beteende för nötkreatur är att kon drar sig undan från flocken för att föda sin kalv (kalva) ifred. En ko som får kalva avskilt är mindre stressad och har en lättare förlossning. I Sverige är det sedan några år tillbaka inte tillåtet att låta korna vara uppbundna när de kalvar, utan det ska finnas kalvningsboxar. Men det finns undantag som säger att om kalvningsboxarna är upptagna får kon kalva uppbundet.

  Sverige: Grundregeln är att det ska finnas kalvningsboxar och att korna ska få kalva lösa, men om kalvningsboxen är upptagen är det tillåtet med kalvning uppbundet.
  Svenskt Sigill: Grundregeln är att det ska finnas kalvningsboxar och att korna ska få kalva lösa, men om kalvningsboxen är upptagen är det tillåtet med kalvning uppbundet.
  KRAV: Kor ska kalva i kalvningsbox. Platsbrist är inte skäl nog för att binda upp kon vid kalvning.
  Tyskland: Kor tillåts kalva uppbundet.
  Danmark: Kor ska kalva i kalvningsbox. Undantag kan göras, men är ovanligt.
  Finland: Kor tillåts kalva uppbundet.

  Mjölk till kalvar
  För godkänt: Kalvar ges tillräckligt med mjölk för att inte vara hungriga och sugbehovet tillgodoses.

  När kalven föds är magen inte fullt utvecklad och den kan endast tillgodogöra sig mjölk. Den första mjölken kallas råmjölk och det är viktigt att kalven får i sig den, eftersom den är starten för kalvens hela immunförsvar. Men även efter råmjölken behöver kalven mjölk och den behöver suga i sig mjölken. Kalvar som inte får sitt sugbehov tillgodosett kan börja suga på andra kalvar eller sin omgivning. En kalv som får dia under naturliga förhållanden diar kon cirka 5–11 gånger per dygn de två första veckorna, därefter diar de 3–5 gånger per dygn och dricker 9–14 liter per dag. I konventionell mjölkproduktion ges kalvarna cirka 6 liter mjölk per dag, vilket alltså är långt ifrån den mängd de vill dricka och det innebär att kalvarna går hungriga. Kalvar som får mer mjölk växer bättre, visar inte lika många tecken på hunger och leker mer.

  Det absolut bästa för kalvarna är om de kan dia kon. Då får de mjölk som är ren, av rätt temperatur och de får dia i en naturlig ställning som deras kroppar mår bra av.
  
  Sverige: Ingen regel om mängden mjölk som ska ges till kalvarna.
  Svenskt Sigill: Ingen regel om mängden mjölk som ska ges till kalvarna.
  KRAV: Kalvarna ska huvudsakligen födas upp på mjölk tills de är minst tre månader gamla, men inga krav på mängd.
  Tyskland: Ingen regel om mängden mjölk som ska ges till kalvarna.
  Danmark: Ingen regel om mängden mjölk som ska ges till kalvarna.
  Finland: Ingen regel om mängden mjölk som ska ges till kalvarna.
  
  Helt golv
  För godkänt: Liggytan till kalvar och unga djur får inte bestå av gödseldränerande golv.

  Gödseldränerande golv, spaltgolv, har smala mellanrum som gör att gödsel kan pressas igenom när djuren trampar ner det. Golvet är till för att förbättra hygienen och gör att djurhållaren behöver mocka mindre. Att bara få ligga på spaltgolv är obekvämt för djuren och de djur som hålls på spaltgolv har sämre hälsa än de som har ett helt golv att ligga på. Studier har visat att djuren själva väljer bort att ligga på spaltgolv om de har möjlighet.
  
  Sverige: Kalvar över 1 månad får hållas på helspalt.
  Svenskt Sigill: Alla djur ska ha tillgång till liggplatser med helt golv.
  KRAV: Helspalt är inte tillåtet.
  Tyskland: Inga regler kring detta.
  Danmark: Kalvar och unga djur får hållas på spaltgolv till och med 2024.
  Finland: Inga regler kring detta.

• Stallmiljö

  Lösdrift och utrymme
  För godkänt: Korna hålls lösgående och enligt minst samma utrymmeskrav som i det svenska regelverket.

  Nötkreatur är anpassade till att röra mycket på sig när de betar. Ändå hålls många mjölkkor uppbundna hela eller en stor del av sina liv. Mjölkkor som står uppbundna kan endast resa och lägga sig på stället och de har ingen möjlighet att vända sig om. Kor har dessutom behov av att putsa och klia sig samt välja vilka flockkamrater de vill umgås med. Kor som inte har tillgång till utevistelse eller ens kan röra sig fritt har sämre hälsa än kor som går fritt. De drabbas till exempel av klövproblem, juverinflammationer och har svårare kalvningar.

  Sverige: Nya byggnader ska byggas som lösdrift, men det är fortfarande tillåtet att hålla kor uppbundna på befintliga gårdar. Detta innebär att antalet uppbundna mjölkkor blir färre och färre.
  Svenskt Sigill: Enligt svensk lagstiftning.
  KRAV: Kor över 20 månader som finns på en gård som har max 45 mjölkkor får hållas bundna men ska rastas utomhus minst två gånger per vecka.
  Tyskland: Mjölkkor får hållas bundna.
  Danmark: Mjölkkor får hållas bundna. Utfasning pågår.
  Finland: Mjölkkor får hållas bundna.

  Elektrisk utrustning
  För godkänt: Det är förbjudet att styra djuren med elektrisk utrustning.

  För att styra korna används i vissa länder elektricitet. Uppbundna kor kan få en stöt av en kodressör, vilket gör ont. En kodressör är en elektrisk anordning som hänger några centimeter ovanför ryggen på kon och ska förhindra att avföring hamnar på kons liggyta. Kor som utsätts för detta har visat sig ha mer infektioner och hältor, samt ett felaktigt resnings- och läggningsbeteende. På mjölkrobotar kan det finnas elpåfösare som styr hur djuren ska gå. Det är smärtsamt och stressande för djuren att få en elstöt. Att styra djurs beteende genom att bestraffa är fel och förlegat. Att ha elstängsel runt betesmarker är dock godkänt i denna guide, så länge stängslet är synligt lär sig djuren snabbt hur det fungerar och undviker staketet. Samma sak gäller för fodervagnar, där man behöver förhindra att korna bryter sig in i fodervagnen.

  Sverige: Förbud mot elektrisk utrustning förutom elektriska stängsel och avvisare på fodervagnar.
  Svenskt Sigill: Enligt svensk lagstiftning.
  KRAV: Enligt svensk lagstiftning.
  Tyskland: Inga regler kring detta.
  Danmark: Förbud mot elektrisk utrustning förutom elektriska stängsel och avvisare på fodervagnar.
  Finland: Inga regler kring detta.
  
  Mjukt underlag att ligga på
  För godkänt: Alla djur kan ligga ner samtidigt på mjukt underlag i form av madrass, sand eller en tjock bädd av strö.

  Kor ligger ner och vilar eller idisslar omkring 12 timmar per dygn. De behöver och föredrar mjukt underlag att ligga på. Kor är stora och tunga med utstickande och knotiga delar på kroppen, som kan ta skada om de ligger på hårt underlag. I stallarna kan man klä golvet där djuren ska ligga med gummimattor eller gummimadrasser eller strö med halm för att göra det mjukt för korna. Kor har visat sig föredra madrasser, då det sällan går att ha tillräckligt mycket strö. Sand fungerar också som ett bra underlag för kor. Att korna måste ligga direkt på betonggolv eller har för lite strö är inte acceptabelt.

  Sverige: Liggplatser ska ha halm eller annat material som fyller samma funktion.
  Svenskt Sigill: Enligt svensk lagstiftning.
  KRAV: Enligt svensk lagstiftning.
  Tyskland: Inga regler kring detta.
  Danmark: Kor ska ha mjukt och torrt underlag.
  Finland: Inga krav på mjukt underlag. Kor ska ha strö endast för att ligga torrt.

  Golv
  För godkänd: Kornas liggyta får inte bestå av gödseldränerande golv.

  Gödseldränerande golv har smala mellanrum som gör att gödsel kan pressas igenom när djuren trampar ner det. Golvet är till för att förbättra hygienen och gör att djurhållaren behöver mocka mindre. Att endast ha spaltgolv att ligga på är obekvämt för djuren och de djur som hålls på helspalt har sämre hälsa än de som har ett helt golv att ligga på. Studier har visat att djuren själva väljer bort att ligga på spalt om de har möjlighet.
  
  Sverige: Vuxna mjölkkor får inte hållas på spaltgolv.
  Svenskt Sigill: Samtliga djur ska ha tillgång till liggplatser utan spaltgolv.
  KRAV: Liggytan får inte bestå av spaltgolv.
  Tyskland: Inga regler kring detta.
  Danmark: Vuxna mjölkkor får inte hållas på spaltgolv.
  Finland: Inga regler kring detta.

• Foder & berikning

  Grovfoder
  För godkänt: Korna har fri tillgång till grovfoder.

  Nötkreatur är gräsätare och på bete ägnar de ungefär åtta timmar dagligen åt att beta och ungefär lika mycket tid åt att idissla. Kor vill gärna äta och vila samtidigt som andra kor i gruppen och de delar upp foderintaget till flera kortare ättillfällen per dag. De moderna mjölkkorna kräver ett högt energiintag för att kunna producera så mycket mjölk som krävs i dag, och fodret behöver därför vara näringsrikt. Även om kon är mätt eller har fått tillräckligt med näring på kort tid, har hon samma behov av att ägna en stor del av sin tid åt födobeteende. Att begränsa tiden hon får äta kan leda till beteendestörningar.
  
  Sverige: Inget krav på fri tillgång till grovfoder.
  Svenskt Sigill: Minst 50 % av foderstaten ska vara grovfoder, men ej krav på fri tillgång.
  KRAV: Korna ska ha fri tillgång till grovfoder.
  Tyskland: Ej krav på fri tillgång.
  Danmark: Ej krav på fri tillgång.
  Finland: Ej krav på fri tillgång.
  
  Bete och utevistelse
  För godkänt: Korna har tillgång till bete enligt svensk lagstiftning.

  Att beta är ett viktigt naturligt beteende för kor och det finns flera studier som visar att kor som får välja mellan att vara ute och inne spenderar mer tid ute på bete än inomhus. Framför allt föredrar de att vara ute på betet på natten. I en studie där korna behövt kämpa för att nå bete genom att trycka sig igenom en dörr med vikter visade det sig att korna var beredda att jobba hårt för att komma ut på bete, faktiskt lika mycket som för att komma åt foder. Kor med tillgång till bete har visat sig ha färre hältor och juverinflammationer och lägre dödlighet. Dessutom beter de sig mer naturligt: de vilar i längre perioder, ligger i mer naturlig position, rör sig mer och visar mindre aggressiva beteenden mot varandra.

  Sveriges beteslagstiftning är unik och innebär att djuren ska vara ute mellan 30 och 120 dagar per år, minst 6 timmar per dag, beroende på var i landet gården ligger. Beteskravet debatteras i dag och till exempel vill Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) ta bort beteskravet för kor som går i lösdrift. Men lösdrift kan inte tillgodose kornas naturliga beteendebehov på samma sätt som betesdrift kan.

  Sverige: Uppfyller kravet.
  Svenskt Sigill: Uppfyller kravet. Korna ska gå på bete minst 12 timmar per dygn.
  KRAV: Uppfyller kravet. Korna ska gå på bete minst 12 timmar per dygn under betesperioden.
  Tyskland: Inget krav på bete.
  Danmark: Inget krav på bete för kor i lösdrift. Uppbundna djur ska gå på bete.
  Finland: Inget krav på bete för kor i lösdrift. Uppbundna djur ska gå på bete 60 dygn.

  Mekaniska borstar
  För godkänt: Kor på lösdrift har tillgång till mekaniska borstar under perioden de hålls inomhus.
  Att putsa sig är ett viktigt beteende för kor och detta kan de göra genom att slicka på sig själva, bli putsade av en annan ko eller använda föremål att klia sig på. Det senare kan vara svårt för kor när de hålls inomhus, men det finns möjlighet att installera mekaniska borstar som korna kan använda. Kor som har tillgång till en mekanisk borste utför mer putsningsbeteende än kor utan. Kor är beredda att arbeta hårt för att komma åt en mekanisk borste, faktiskt lika hårt som de arbetar för att komma åt mat. Det går inte att ha mekaniska borstar för uppbundna kor, vilket är ytterligare en anledning till att inte tillåta uppbundna system.

  Sverige: Inget krav på borstar.
  Svenskt Sigill: Kor i lösdrift ska ha tillgång till borste.
  KRAV: Inget krav på borstar.
  Tyskland: Inget krav på borstar.
  Danmark: Kor i lösdrift ska ha tillgång till borste.
  Finland: Inget krav på borstar.

• Hälsa & stympning

  Svanskupering
  För godkänt: Svanskupering är inte tillåtet.
  Svanskupering innebär att man klipper av svansen på korna, eller sätter ett hårt gummiband runt den så att blodtillförseln stryps och svansen till slut ramlar av. Det anses att djuren håller sig renare utan svans och att det är lättare att mjölka dem då. Studier visar dock att kor som är svanskuperade inte håller sig renare på grund av det. Det är i stället rena och lagom stora liggplatser som gör att djuren håller sig rena. Mjölkningen sker nu för tiden mestadels automatiskt och svansen torde inte vara ett problem vid det momentet. Svanskupering är smärtsamt och djur som fått svansen kuperad har svårt att hålla flugor borta, vilket i sin tur blir mer ohygieniskt då flugorna kan sprida avföringsrester och bakterier. Kor använder även svansen till att signalera och kommunicera med.

  Sverige: Svanskupering är inte tillåtet.
  Svenskt Sigill: Svanskupering är inte tillåtet.
  KRAV: Svanskupering är inte tillåtet.
  Tyskland: Svanskupering är inte tillåtet.
  Danmark: Svanskupering är endast tillåtet av veterinärmedicinska skäl.
  Finland: Svanskupering är inte tillåtet.

  Avhorning
  För godkänt: Avhorning görs med bedövning och smärtstillande och endast i undantagsfall på kalvar äldre än 8 veckor.

  Flera mjölkkoraser har horn. Hornens har gjort att korna kan försvara sig mot rovdjur samt för sociala interaktioner inom flocken. För att lättare kunna hantera djuren och undvika att de skadar varandra tas deras horn bort. Detta brukar göras före åtta veckors ålder, då ingreppet är mindre smärtsamt eftersom hornet inte vuxit fast än. Avhorning av kalvar görs genom att hornanlagen bränns. Det är smärtsamt och stressande för djuren både under ingreppet och efteråt. Om kalvarna bedövas och ges smärtlindring visar de färre tecken på smärta och stress efter ingreppet. Är kalvarna över åtta veckor ska det vara en veterinär som utför ingreppet, enligt svenska regler.

  Sverige: Lokalbedövning är obligatoriskt, men ej smärtlindring.
  Svenskt Sigill: Lokalbedövning och smärtlindring är obligatoriskt.
  KRAV: Lokalbedövning och smärtlindring är obligatoriskt.
  Tyskland: Kalvar under sex veckor får avhornas utan bedövning, men med sedering och smärtlindring. Äldre kalvar/kor får avhornas med bedövning.
  Danmark: Kalvar under tre månader får avhornas. Djuren ska ges smärtlindring, men det finns inte krav på bedövning.
  Finland: Avhorning är tillåten på kalvar under fyra veckor. Lokalbedövning och smärtlindring är ej obligatoriskt.

  Borttagning av spenar
  För godkänt: Borttagning av spenar får endast göras med bedövning och smärtlindring.

  Normalt sett har en ko fyra spenar. Men vissa djur kan födas med en eller flera extra spenar. Inom mjölkproduktionen väljer man att ta bort de överflödiga spenarna, för att det ska var enklare att mjölka djuret och för att undvika risk för inflammation i den extra juverdelen. I Sverige ska det vanligtvis alltid vara en veterinär som opererar djur, men borttagande av övertaliga spenar på kalvar som är yngre än en månad får göras av personer utan veterinärutbildning. Ingreppet är smärtsamt, men trots det får det i vissa fall göras utan bedövning och smärtlindring.

  Sverige: Tillåtet att utföras av djurhållare utan bedövning eller smärtlindring upp till en månads ålder.
  Svenskt Sigill: Alla operativa ingrepp ska utföras av veterinär under lokalbedövning och smärtlindring. Övertaliga spenar på kalvar får tas bort om det utförs innan en månads ålder.
  KRAV: Alla operativa ingrepp ska utföras av veterinär under lokalbedövning och smärtlindring. Övertaliga spenar på kalvar får tas bort om det utförs innan en månads ålder.
  Tyskland: Ej tillåtet.
  Danmark: Alla operativa ingrepp ska göras av veterinär under lokalbedövning och smärtlindring.
  Finland: Alla operativa ingrepp ska utföras av veterinär under lokalbedövning och smärtlindring.
  
  Antibiotika
  För godkänt: Antibiotika används efter veterinärförskrivning och inte i förebyggande syfte. Antibiotikabehandling på gruppnivå sker endast i undantagsfall.

  Antibiotika botar sjukdomar som orsakas av bakterier och är livsviktigt för både djur och människor. Antibiotikaresistens innebär att en bakterie blir resistent mot en viss antibiotika, vilket gör att det läkemedlet inte fungerar. Resistenta bakterier kan smitta mellan djur och människor. Det finns ett samband mellan ökad användning av antibiotika och ökad resistens. En intensiv djurhållning i en dålig miljö med många djur på liten yta leder till en högre antibiotikaanvändning. Det finns alltså ett mycket tydligt förhållande mellan en bra djurmiljö och låg användning av antibiotika. Sverige är tillsammans med Norge och Island de länder som använder minst antibiotika till djur i Europa, medan Spanien, Italien och Cypern använder mest. I stora delar av världen ges antibiotika förebyggande, för att ge högre tillväxt eller förhindra sjukdom, och i många länder ges fortfarande antibiotika på gruppnivå, det vill säga; om ett djur blir sjukt behandlas hela gruppen. Drygt 90 % av all antibiotika till djur ges på gruppnivå inom EU, i Sverige är siffran 11 %.

  Sverige: Antibiotika används sparsamt i Sverige och inte förebyggande.
  Svenskt Sigill: Enligt svensk lagstiftning.
  KRAV: Utöver svensk lagstiftning har KRAV mer långtgående krav på förebyggande hälsoarbete.
  Tyskland: Antibiotika ska användas sparsamt och inte förebyggande. Dock ges cirka 90 % av antibiotikan till djur på gruppnivå.
  Danmark: Antibiotika ska användas sparsamt och inte förebyggande. Dock ges cirka 59 % av antibiotikan till djur på gruppnivå.
  Finland: Antibiotika ska användas sparsamt och inte förebyggande. Dock ges cirka 36 % av antibiotikan till djur på gruppnivå.

  Klövhälsa
  För godkänt: Klövarna inspekteras regelbundet och verkas vid behov.

  Mjölkkornas utfodring och det faktum att deras ämnesomsättning ständigt arbetar för högtryck, på grund av kraven på en hög mjölkproduktion, gör deras avföring mycket lös. Det är inte nyttigt för kornas klövar att trampa runt i lös avföring, det kan leda till eksem, infektioner och inflammationer. Hältor och andra klövproblem är mycket vanliga hos mjölkkor. Klövarna växer och behöver verkas, slipas ner, vid behov. Därför är det viktigt att hålla rent där korna ska ligga och stå, och inspektera djurens klövar regelbundet.

  Sverige: Klövarna ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.
  Svenskt Sigill: Enligt svenska regelverket.
  KRAV: Enligt svenska regelverket.
  Tyskland: Inga regler kring detta.
  Danmark: Klövarna ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.
  Finland: Klövarna ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.

• Slakt & transport

  Transporttid
  För godkänt: Korna transporteras max åtta timmar till slakteriet.

  Transport är en mycket stor stressfaktor för ett djur. Miljöfaktorer som kan påverka djuren negativt är värme, kyla, fukt, höga läten och att många djur hålls på en liten yta. Transporter bör ske så sällan och under så kort tid som möjligt. Åtta timmars transport är inte optimalt, utan en relativt lång transport, men allt över åtta timmar är helt oacceptabelt. De nötkreatur som har visat sig avlida på transport i störst utsträckning är kalvar och näst vanligast är mjölkkor. En längre transport innebär en högre stress för djuren, eftersom de utsätts för exempelvis buller och skakningar under en längre period. Djuren står upp under största delen av transporten och det är onaturligt för mjölkkor att vara stående under längre perioder. Korna berövas på detta sätt sina naturliga ät- och liggtider.

  Sverige: Transport av djur till slakt får inte överstiga åtta timmar. I enstaka undantagsfall kan transporten få förlängas efter vissa krav.
  Svenskt Sigill: Enligt svensk lagstiftning.
  KRAV: Transporttiden får vara max åtta timmar.
  Tyskland: Maximalt åtta timmar, men undantag gör att kor kan transporteras 14 timmar och efter vila ytterligare 14 timmar. Lakterande djur ska mjölkas var 12e timme.
  Danmark: Maximalt åtta timmar, men undantag gör att kor kan transporteras 14 timmar och efter vila ytterligare 14 timmar. Lakterande djur ska mjölkas var 12e timme.
  Finland: Maximalt åtta timmar, men undantag gör att kor kan transporteras 14 timmar och efter vila ytterligare 14 timmar. Lakterande djur ska mjölkas var 12e timme.

  Elektrisk pådrivning
  För godkänt: Elektrisk pådrivning är förbjudet.

  För att få djur att röra sig framåt i samband med transport och på slakteriet används elpåfösare frekvent i många länder i Europa. Elpåfösare, eller elpådrivare, är en stav som ger djuren en elektrisk stöt. Att få elstötar gör ont och djuren blir rädda och stressade, vilket bland annat kan visas genom att köttet blir sämre. Det finns andra sätt att driva djuren som gör dem mindre stressade och aggressiva. Generellt sett är drivning av djur, både av och på transporten och i slakteriet, ett stort problem. Produktiviteten ska vara hög, vilket innebär att personalen ofta är stressad, vilket i många fall leder till hård drivning. Att kor inte vill gå framåt när de ska förflyttas kan bero på dåligt ljus, branta gångar, att andra djur står i vägen eller höga ljud som de inte är vana vid. Oftast är det sådant som är lätt att åtgärda genom att bygga på sätt som får djuren att vilja röra sig framåt.

  Sverige: Elektriska pådrivare får användas.
  Svenskt Sigill: Elektriska pådrivare får inte användas.
  KRAV: Elektriska pådrivare får inte användas.
  Tyskland: Elektriska pådrivare får användas.
  Danmark: Elektriska pådrivare får användas.
  Finland: Elektriska pådrivare får användas.

  Övernattning på slakteri
  För godkänt: Korna övernattar inte på slakteriet.

  I den storskaliga slakten kan det bli en lång väntetid innan nötkreatur bedövas och avlivas. Nötkreatur blir ofta stressade i främmande miljöer, och slakteriet i sig innebär en stressande miljö. Boxarna är trängre än vad djuren är vana vid och gör det svårt eller omöjligt att till exempel vända sig. Att som flock- och vanedjur sättas i en trång ensambox på ett slakteri och övernatta utan flockmedlemmarna innebär stress. Kor som fortfarande ger mjölk ska mjölkas på slakteriet om det har gått mer än 12 timmar sedan de senast mjölkades. Men mjölkning på slakteri är inte problemfritt i en främmande och stressig miljö. I stället ska man undvika att lakterande mjölkkor övernattar.
  Vila i 1–3 timmar efter transport är bra, men övernattning ger ökad stress och kan ge fler skador.

  Sverige: Övernattning är tillåten.
  Svenskt Sigill: Enligt svensk lagstiftning.
  KRAV: Högst 30 % av nötkreaturen får övernatta.
  Tyskland: Övernattning är tillåten.
  Danmark: Övernattning är tillåten.
  Finland: Övernattning är tillåten.

  Bedövning innan slakt
  För godkänt: Korna bedövas innan slakt.

  När nötkreatur slaktas blir de bedövade med en bultpistol som gör att de omedelbart förlorar medvetandet, vilket gör att inte känner smärta eller ångest. Detta görs innan de avblodas. Inom viss religiös slakt är bedövning inte tillåten och därför slaktas djuren utan att bedövas innan. Vid slakt utan bedövning fixeras djuret, halsen skärs av och det tar lång tid för djuret att förlora medvetandet, i vissa fall kan det ta flera minuter. Detta innebär att djuret upplever långdragen smärta och ångest. Det finns även risk att snittet inte blir korrekt utfört och att djuret därför är vid medvetande och upplever smärta under en längre tid.

  I vissa länder är det tillåtet att slakta utan bedövning på särskilda slakterier av religiösa skäl. Sådant kött behöver inte märkas, vilket innebär att du aldrig ska köpa kött från ett land där obedövad slakt är tillåten.

  Sverige: Alla djur ska bedövas, utan undantag.
  Svenskt Sigill: Enligt svensk lagstiftning.
  KRAV: Enligt svensk lagstiftning.
  Tyskland: Som regel ska alla djur bedövas, men det är möjligt att söka undantag av religiösa skäl. Undantagen ges ytterst sällan.
  Danmark: Alla djur ska bedövas, utan undantag.
  Finland: Som regel ska alla djur bedövas, men det görs undantag av religiösa skäl.

• Reflektioner & övervägande

  I arbetet med denna guide har vi av nödvändighet varit tvungna att dra vissa gränser. En är att vi utgår från regelverkets miniminivå. Vi vet att det finns leverantörer och livsmedelskedjor som ställer högre krav utöver vad regelverket som styr märkningen anger. Det finns också lantbrukare som håller sina djur på ett sätt som går över lagens miniminivå utan att det syns på förpackningen. Vi kan inte bedöma varje enskilt varumärke utan uppmanar alla konsumenter att själv fråga butiken, leverantören eller lantbrukaren om enskilda produkter. Vi tipsar om några frågor nedan.

  För Tyskland, Danmark och Finland utgår vi från respektive lands miniminivå på lagstiftningen.

  I de fall där märkningar har slagit fast framtida datum för när nya högre djurskyddsregler ska införas kommer vi att uppdatera våra bedömningar när reglerna är införda. Guiden uppdateras en gång/år, så en viss eftersläpning kan finnas.

• Bedömningar & referenser

  Vi har konsulterat flera framstående experter inom djurskydd för granskning av våra kriterier för mejeriprodukter från mjölkkor.

  De har gett värdefulla synpunkter. För de slutgiltiga bedömningarna ansvarar dock endast konsumentguiden Handla djurschysst, som utifrån Djurskyddet Sveriges principprogram och efter att inhämtat expertgruppens tankar självständigt bedömt regelverkens villkor.

  Ett urval av referenserna gällande mejeriprodukter

• Köpa mejeriprodukter? Fråga först om djurskyddet!

  Vill du köpa mejeriprodukter från mjölkkor men hittar inte information om hur korna haft det? Här är djurskyddsfrågorna du kan ställa!

  Frågor att ställa om mjölkkors djurskydd