Kyckling

Vill du köpa kött från kyckling och göra ett djurschysstmedvetet val? Titta i tabellerna innan du bestämmer dig! Sök upp märkningen och ursprungslandet, som står på förpackningen och se hur deras regler svarar mot fem grundläggande djurskyddsområden.
En märkning som fått ett grönt D uppfyller alla kriterierna i fokusområdet. En märkning som fått ett grått D uppfyller inte ett eller flera kriterier. Totalt finns 13 kriterier. Klicka på fokusområdet för att läsa guidens kriterier.


Märkning »
Fokus»
KRAV logo Svenskt Sigill logo Svensk fågel logo Danmarks flagga
UPPFYLLDA KRITERIER 9 av 13 6 av 13 3 av 13 2 av 13

Bedömningar

  • Avel & uppfödning

    Ras
    För godkänt: Endast mer långsamtväxande raser används.

    Dagens slaktkycklingar är oerhört snabbväxande. På 1950-talet behövdes cirka 120 dagar för den att uppnå en slaktvikt på 1,5 kg, medan det idag bara tar kycklingen cirka 30 dagar att nå samma vikt. Detta har medfört välfärdsproblem. Det finns ett tydligt samband mellan snabb tillväxt och problem med rörelseapparaten. Kycklingarna är även drabbade av olika metaboliska sjukdomar, alltså sjukdomar som rör ämnesomsättningen.
    På grund av att det finns många välfärdsproblem hos de snabbväxande fåglarna så har mer långsamtväxande raser tagits fram. De långsamtväxande raserna har bättre hälsa och är mer aktiva än de snabbväxande. I en svensk studie där snabb- och långsamtväxande kycklingar hölls i 80 dagar, så var dödligheten hos de långsamtväxande 2% och hos de snabbväxande 20%.
    I denna guide definierar vi mer långsamtväxande som hybrider som växer i genomsnitt maximalt 45 gram/dag. I framtiden behöver tillväxten bli ännu lägre och regelverken bör inkludera en lista på godkända hybrider som är tillåtna att föda upp.

    Svensk lagstiftning: Det finns inga krav på att mer långsamtväxande raser ska användas utan de snabbväxande används i huvudsak i konventionell produktion.
    KRAV: Det är i teorin tillåtet att använda snabbväxande kycklingar, men på grund av begränsningar i regelverket används endast mer långsamtväxande fåglar.
    Svenskt Sigill: Det finns inga krav på att mer långsamtväxande raser ska användas.
    Danmark: Det finns inga krav på att mer långsamtväxande raser ska användas utan de snabbväxande används i huvudsak i konventionell produktion.

    Näbbtrimning
    För godkänt: Föräldradjuren näbbtrimmas inte.

    För att få fram slaktkycklingar så hålls föräldragenerationen tillsammans i grupper bestående av könsmogna tuppar och höns. Tupparna visar ofta en ovanligt stor aggression mot hönsen och ett stört sexuellt beteende, som troligtvis delvis är genetiskt och kopplat till selektionen för tillväxt. Detta leder till att tupparna tvingar sig till parningar, vilket gör att hönorna ofta skadas. För att undvika att tuppen skadar hönan vid parning och att fåglarna hackar på varandra så tas en bit av näbben bort, så kallad näbbtrimning. Ingreppet gör ont och kan leda till kronisk smärta och sämre födointag. Även om näbbtrimning till viss del förebygger fjäderplockning och skador på hönan, så finns frustrationen som ligger bakom beteendet fortfarande kvar och det är därför ingen lösning på problemet. Aggressionen hos tupparna bör istället åtgärdas med ökat utrymme, barriärer i stallet samt genetisk selektion.

    Svensk lagstiftning:
    Näbbtrimning är inte tillåtet.
    KRAV: Näbbtrimning är inte tillåtet
    Svenskt sigill: Näbbtrimning är inte tillåtet.
    Danmark: Näbbtrimning är tillåtet vid problem med exempelvis fjäderplockning och kannibalism.

    Tå- och sporrklippning
    För godkänt: Föräldradjuren tå- eller sporrklipps ej.

    För att få fram slaktkycklingar så hålls föräldradjur tillsammans i grupper bestående av könsmogna tuppar och höns. Tupparna är aggressiva mot hönsen och har ett stört sexuellt beteende, vilket som tidigare konstaterats troligen delvis är genetiskt betingat. Utöver det så blir de snabbväxande vuxna föräldradjuren mycket tunga. Detta leder till att när tuppen ska para sig med hönan så kan det hända att han river henne på ryggen med sina klor. För att förhindra detta så är det vanligt att den yttre delen av en eller flera tår klipps bort på tuppkycklingarna i föräldragenerationerna. Även om tåklippning till viss del förebygger skador på hönan, så finns frustrationen som ligger bakom beteendet fortfarande kvar och det är därför ingen lösning på problemet. Aggressionen hos tupparna bör istället åtgärdas med ökat utrymme, barriärer i stallet och genetisk selektion, alltså att de mindre aggressiva tupparna väljs ut.

    Svensk lagstiftning: Tåklippning av föräldradjuren är tillåtet.
    KRAV:: Det förekommer att föräldradjur inom KRAV-produktionen, speciellt de importerade, är tåklippta.
    Svenskt sigill: Tåklippning av föräldradjuren är inte tillåtet.
    Danmark: Tåklippning av föräldradjuren är tillåtet.

    Fodertillgång
    För godkänt: Föräldradjuren får tillräckligt med foder för att vara mätta och har en tillväxthastighet som inte kräver restriktiv utfodring.

    Ett stort välfärdsproblem inom slaktkycklingproduktionen är hur föräldradjuren hålls. Föräldradjuren som används för att få fram slaktkycklingarna lever i ungefär 60 veckor. För att förhindra att de växer för snabbt får de inte fri tillgång till foder, trots att de är avlade för ett högt foderintag. Även reproduktionsförmågan påverkas negativt om de får äta så mycket som de genom avel är programmerade för att göra. Under de mest extrema perioderna kan de få så lite som 25–30% av vad de skulle ha ätit vid fri tillgång. Detta innebär att de blir mycket hungriga och frustrerade då fodret tar slut fort. Frustration över att ständigt vara hungriga har en negativ påverkan på kycklingarna som kan börja uppvisa beteendestörningar. Problemet blir mindre för föräldradjur till långsamtväxande raser då dessa inte växer lika snabbt och ibland används höns av dvärgras, men tupparna behöver fortfarande utfodras restriktivt.

    Svensk lagstiftning: Föräldradjuren till snabbväxande raser utfodras mycket restriktivt.
    KRAV: Situationen för långsamtväxande raser är bättre, men åtminstone tupparna kan fortfarande behöva utfodras restriktivt.
    Svenskt Sigill: Sigill har inga regler om föräldradjuren.
    Danmark: Föräldradjuren till snabbväxande raser utfodras mycket restriktivt.

  • Stallmiljö

    Upphöjda sittplatser
    För godkänt: Kycklingarna har tillgång till upphöjda sittplatser.

    Det naturliga beteendet för den vilda djungelhönan är att sätta sig på en gren högt upp i ett träd tillsammans med de andra flockmedlemmarna på natten när de ska sova. Det beteendet är viktigt också för domesticerade hönsfåglar. Eftersom slaktkycklingar växer snabbt och fort blir tunga är det svårt för dem att kunna hoppa eller flyga upp och sätta sig på en sittpinne likt de som värphönsen har. Därför kan upphöjda plattformar vara ett bättre alternativ. Långsamtväxande hybrider utnyttjar upphöjda sittplatser i större grad än de mer snabbväxande eftersom de har lättare att röra sig. Att få tillgång till upphöjda sittplatser har visat sig leda till att fåglarna rör sig mer, det kan ge bättre benhälsa, möjlighet att undvika aggressiva interaktioner och få mer ostörd vila.

    Svensk lagstiftning: Krav på upphöjda sittplatser för avelsdjuren, men inte för slaktkycklingarna.
    KRAV: Krav på upphöjda sittplatser.
    Svenskt Sigill: Krav på upphöjda sittplatser eller halm-/höbalar.
    Danmark: Inga krav på upphöjda sittplatser.

    Utrymme
    För godkänt: Beläggningsgraden är max 20 kg/kvm.

    Hur många kycklingar som hålls på en bestämd yta kallas för beläggningsgrad och för kycklingar så mäts den i kilo, kg, per kvadratmeter, kvm. En konventionell slaktkyckling väger ungefär 2–2,5 kg vid slakt. Vilken beläggningsgrad som är den optimala för slaktkycklingar är inte helt lätt att reda ut. Vissa studier tyder på att beläggningsgraden ska ligga under 34–36 kg/kvm och andra att välfärden är bättre när beläggningsgraden är så låg som under 15 kg/kvm. Det verkar som att slaktkycklingar gärna förflyttar sig till en yta med lägre beläggningsgrad och att de är beredda att arbeta för att få komma till en beläggningsgrad på cirka drygt 14 kg/kvm. En högre beläggningsgrad kan göra att kycklingarnas vilobeteende blir stört, att de rör sig mindre och putsar sig mindre. De kan också ha svårare att nå mat och vatten samt undvika eventuella aggressiva interaktioner.
    Svensk lagstiftning tillåter en lägre beläggningsgrad än de flesta andra EU-länder (36 jämfört med 42 kg/kvm) vilket är positivt.

    Svensk lagstiftning: Den svenska lagstiftningen säger att beläggningsgraden inte får vara över 20 kg/kvm. Men det är möjligt att ha en högre beläggningsgrad om djurhållaren är medlem i Svensk fågels kontrollprogram och uppfyller deras krav. Då är det tillåtet att ha en beläggningsgrad på 36 kg/kvm.
    KRAV: Max 10 djur med en vikt på högst 20 kg/kvm.
    Svenskt Sigill: Max 20 kg/kvm.
    Danmark: Max 42 kg/kvm.

  • Foder & berikning

    Utevistelse
    För godkänt: Fåglarna har tillgång till utevistelse under den varmare årstiden.

    Höns är utpräglade allätare och det ligger därför i deras natur att ständigt leta efter föda. Det här behovet har inte förändrats hos våra tamfåglar, utan trots att de får alla näringsämnen de behöver via fodret så har de ett starkt behov av att få picka och sprätta för att må bra. Genom att ge kycklingarna tillgång till ett uteområde får de bättre möjligheter att bete sig naturligt och det kan även ge positiva effekter på hälsan och aktivitetsnivån. Kycklingarna får även större valmöjlighet och mer plats att röra sig på. Att hålla fåglar mer naturligt och utomhus kan vara förenat med vissa risker, såsom till exempel parasiter, rovdjur och kontakt med vilda fåglar. Dock överväger fördelarna nackdelarna.
    Det är viktigt att komma ihåg att även märkningar och regelverk som har krav på att fåglarna får gå ut, endast kräver att fåglarna får gå ut under den varma årstiden. Eftersom att kycklingars levnadstid är kort så är det därmed många fåglar som aldrig får komma ut, även om regelverket kräver utevistelse. Du som konsument kan alltså inte vara säker på att just den produkten du köper kommer från en kyckling som har fått gå ute. Vi har ändå valt att ge de märkningar som har krav på utevistelse under den varma delen av året godkänt i detta skede.

    Svensk lagstiftning: Inga krav på utevistelse.
    KRAV: Fåglarna ska ha tillgång till utevistelse från maj till september och längden på utevistelsen ska maximeras, dock ej fåglar som är yngre än en månad gamla.
    Svenskt Sigill: Inga krav på utevistelse.
    Danmark: Inga krav på utevistelse.

    Grovfoder/rotfrukter
    För godkänt: Alla fåglar har tillgång till grovfoder och/eller rotfrukter.

    Hönsfåglar är allätare som i det vilda äter olika växter, frön och sädesslag. När de lever fritt spenderar de en mycket stor del av sin tid att leta efter foder, något som även dagens domesticerade hönsfåglar har ett behov av. Genom att placera ut balar av halm och liknande, som de själva kan dra ut strån ifrån, erbjuder man dem ett sätt att tillfredställa detta behov. Det gör kycklingarna mer aktiva, uppmuntrar födosöksbeteende och balarna kan även användas att sitta ovanpå, samt fungera som skydd. Slaktkycklingar som har tillgång till olika former av berikning, som exempelvis just balar med grovfoder, verkar bli mer aktiva och kan också få bättre benhälsa.

    Svensk lagstiftning: Det finns inget krav på grovfoder.
    KRAV: Kycklingarna ska ha fri tillgång till grovfoder när de inte har tillgång till bete.
    Svenskt Sigill: Kycklingarna ska få tillgång till halm- och höbalar eller upphöjda sittplatser, men bägge delar krävs inte.
    Danmark: Det finns inget krav på grovfoder.

    Ströbad/Sandbad
    För godkänt: Fåglarna har tillgång till separata ströbad för sandbadning utöver ströbädden.

    Sandbadning är ett naturligt beteendebehov både hos den röda djungelhönan och domesticerade fåglar. Fåglarna sparkar strö genom fjädrarna för att få en funktionell fjäderdräkt. Om fåglar inte får möjlighet att sandbada blir de frustrerade. Slaktkycklingar som har en ströbädd att gå på sandbadar trots det väldigt lite. Detta kan bero på deras snabba tillväxt, men det kan också ha att göra med att kvaliteten på ströbädden gör att fåglarna inte vill använda den till sandbad. Flera studier har kunnat visa att slaktkycklingar som får tillgång till ströbad med torv, sand eller malda havreskal sandbadar mer. På detta sätt får fåglarna möjlighet att utföra ett viktigt beteende, men det verkar också som att tillgång till ströbad förbättrar fåglarnas benhälsa. Det verkar som att slaktkycklingar föredrar torv, de badar även i sand eller malda havreskal, men använder till exempel inte sågspån i lika hög grad.

    Svensk lagstiftning: Det finns inga krav på separata sandbad.
    KRAV: Fåglarna ska ha tillgång till separat sandbad utöver ströbädden.
    Sigill: Det finns inga krav på separata sandbad.
    Danmark: Det finns inga krav på separata sandbad.

  • Hälsa

    Antibiotika
    För godkänt: Ingen förebyggande eller tillväxtfrämjande användning av antibiotika.

    Antibiotika botar sjukdomar som orsakas av bakterier och är livsviktigt för både djur och människor. Antibiotikaresistens innebär att en bakterie blir resistent, alltså immun eller oemottaglig, mot en viss antibiotika som gör att det läkemedlet inte fungerar. Resistenta bakterier kan smitta mellan djur och människor. Det finns ett samband mellan ökad användning av antibiotika och ökad resistens. En intensiv djurhållning i en dålig miljö med många djur på liten yta leder till en högre antibiotikaanvändning. Det finns alltså ett mycket tydligt förhållande mellan en bra djurmiljö och låg användning av antibiotika. Sverige är tillsammans med Norge och Island de länder som använder minst antibiotika i Europa, medan Spanien, Italien och Cypern använder mest. Även antibiotikaresistensen varierar mellan olika länder, till exempel är resistensen för E. coli hos kyckling 10% i Sverige medan den är uppemot 90% i Polen.
    Slaktkycklingar kan få parasitsjukdomen koccidios. För att förhindra koccidios så ges många slaktkycklingar läkemedlet Narasin i fodret, detta gäller inte de ekologiska slaktycklingarna. Narasin är klassat som antibiotika, men också som fodertillskott. Eftersom narasin inte används för människor så hävdar branschen att narasinresistens inte är ett problem, men många forskare tror att narasinresistens kan vara kopplat till annan resistens. Många menar också att användningen av narasin kan fasas ut om djurvälfärden blir högre, till exempel så har Norge har lyckats fasa ut Narasin helt utan en försämrad hälsa. Vi har valt att för tillfället inte räkna in Narasin i antibiotikanvändningen, men följer frågan noga.

    Svensk lagstiftning: Förebyggande eller tillväxtfrämjande antibiotika är inte tillåtet.
    KRAV: Förebyggande eller tillväxtfrämjande antibiotika är inte tillåtet.
    Sigill: Förebyggande eller tillväxtfrämjande antibiotika är inte tillåtet.
    Danmark: Förebyggande eller tillväxtfrämjande antibiotika är inte tillåtet.

  • Transport & slakt

    Bedövning
    För godkänt: Fåglarna bedövas innan slakt.

    Inom vissa religioner är det ett krav att djuren inte får bedövas före slakt. En kyckling som slaktas utan bedövning måste fixeras, vilket är mycket stressande. Dessutom leder slakt utan föregående bedövning till smärta, ångest och djuren är medvetna under en lång tid innan de faktiskt dör av avblodningen. När kycklingen slaktas utan bedövning, vanligtvis på grund av religiösa skäl, finns det exempel på att halsådrorna inte skärs av korrekt. Detta kan leda till att kycklingarna är vid medvetande när det förs vidare i slaktprocessen till exempel vid plockning.

    Svensk lagstiftning: Krav att alla djur bedövas innan slakt, utan undantag.
    KRAV: Krav att alla djur bedövas innan slakt, utan undantag.
    Sigill: Krav att alla djur bedövas innan slakt, utan undantag.
    Danmark: Krav att alla djur bedövas innan slakt, utan undantag.

    Bedövningsmetod
    För godkänt: Fåglarna bedövas med gas.

    Vid slakten av kycklingar är det vanligast att de hängs upp och ner med fötterna fast i metallbyglar och att de sedan sänks ner i ett vattenbad där de bedövas med hjälp av elektricitet. Att kycklingarna tvingas hänga upp och ner innebär en stor stress för dem och kycklingarna försöker ofta fly. Att hänga upp och ner gör också ont. Utöver det så innebär ett system där flera fåglar bedövas samtidigt i vattenbad att bedövningen inte blir effektiv för alla individer. EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, anser att det måste utvecklas andra elektriska bedövningsmetoder, då djurvälfärden inte är tillräcklig med elektriska vattenbad. Det näst vanligaste sättet att bedöva slaktkycklingar är med gas, vanligtvis koldioxid eller argon. Det finns nackdelar även med gasbedövning, men jämfört med elbedövning är den bättre för slaktkycklingarna, bland annat därför att de slipper hängas upp och ner.

    Svensk lagstiftning: Elbedövning är tillåtet och fortfarande vanligt.
    KRAV: Elbedövning är tillåtet och fortfarande vanligt, men fåglarna får hänga i fotbyglar i max 30 sekunder.
    Sigill: Elbedövning är tillåtet och fortfarande vanligt.
    Danmark: Elbedövning är tillåtet och fortfarande vanligt.

    Transporttid
    För godkänt: Fåglarna transporteras max 8 timmar, inklusive i- och urlastning.

    Alla procedurer som en transport innebär med lastning, transport och avlastning innebär en stress för djuren. Slaktkycklingarnas höga tillväxt gör att de är extra känsliga. Transport av slaktkyckling innebär att fåglarna packas tätt i lådor. Studier har visat att ju längre transporttid som kycklingarna utsätts för, desto större fler djur dör under transporten. Det är just tiden och inte sträckan som verkar avgörande för välfärden. Optimalt bör transporten vara så kort som möjligt, allra helst obefintlig.

    Svensk lagstiftning: Transporttiden för slaktdjur är max 8 timmar, men fjäderfä som transporteras under dygnets mörka timmar får transporteras ytterligare fyra timmar.
    KRAV: Svensk lagstiftning gäller.
    Svenskt Sigill: Svensk lagstiftning gäller.
    Danmark: Max 12 timmars transporttid, men då landet är litet är transporttiden i praktiken oftast under 8 timmar.

  • Reflektioner & överväganden

    Avelsarbetet för slaktkycklingar styrs helt av stora avelsföretag och svenska producenter har svårt att påverka avelsarbetet. Ibland importeras föräldradjur från andra länder och dessa kan vara tåklippta redan när de kommer till Sverige. Trots att ingreppet då inte utförs i Sverige är föräldradjuren tåklippta och kriteriet godkänns inte.

    Tillåten transporttid i Danmark för slaktkyckling är 12 timmar inför slakt. Det är alltså fyra timmar längre än vår gräns på åtta timmar och får därför inte godkänt på det kriteriet. Samtidigt vill vi lyfta fram att vi är medvetna om att då landet är litet så blir transporttiderna i praktiken nästan alltid mindre än 8 timmar.

    Vad gäller hälsa och antibiotika-användning har vi som tidigare beskrivits för tillfället valt att inte räkna in Narasin i antibiotikanvändningen, men följer frågan noga.

    I arbetet med denna guide har vi av nödvändighet varit tvungna att dra vissa gränser. En är att vi utgår från regelverkets miniminivå. Vi vet att det finns leverantörer och livsmedelskedjor som ställer högre krav utöver vad regelverket som styr märkningen anger. Guiden kan inte bedöma varje enskilt varumärke utan uppmanar alla konsumenter att själv fråga butiken, leverantören eller lantbrukaren om en enskild produkter. Vi tipsar om några frågor nedan.

    För Tyskland och Danmark utgår vi från respektive lands miniminivå på lagstiftningen. För EU-ekologiskt har vi bedömt reglerna som gäller svenskt EU-ekologiskt.

    I de fall där märkningar har slagit fast framtida datum för när nya högre djurskyddsregler ska införas kommer vi att uppdatera våra bedömningar när reglerna är införda. Guiden uppdateras en gång/år, så en viss eftersläpning kan finnas.

  • Bedömningar & referenser

    Vi har konsulterat flera framstående experter inom djurskydd för granskning av våra kriterier för kyckling.
    De har gett värdefulla synpunkter. För de slutgiltiga bedömningarna ansvarar dock endast konsumentguiden Handla djurschysst, som utifrån Djurskyddet Sveriges principprogram och efter att inhämtat expertgruppens tankar självständigt bedömt regelverkens villkor.

    Här är ett urval av kycklingreferenserna

  • Köpa kyckling? Fråga först om djurskyddet!

    Vill du köpa livsmedel från kyckling men hittar inte information om hur kycklingen haft det? Här är djurskyddsfrågorna du kan ställa!

    Frågor att ställa om kycklingars djurskydd

Om kycklingar

Kycklingar är fantastiska djur. De föds ur ägg.

Klicka här!

Var reklamkritisk

Förpackningens bilder kan ge intryck av att djuret haft en högre djurvälfärd än den haft. Fem råd!

Klicka här!

Gör din egen guide

Undersök hur de varor du brukar köpa klarar djurskyddskriterierna. Fyll i och gör din egen guide!

Klicka här!