Gris

Vill du köpa kött från gris och göra ett djurschysstmedvetet val? Titta i tabellerna innan du bestämmer dig! Sök upp märkningen och ursprungslandet, som står på förpackningen och se hur reglerna svarar mot fem fokusområden som rör djurskyddet.
En märkning som fått ett grönt D uppfyller alla kriterierna i fokusområdet. En märkning som fått ett grått D uppfyller inte ett eller flera kriterier. Totalt finns 18 kriterier. Klicka på fokusområdet för att läsa guidens kriterier.


Märkning »
Fokus»
KRAV logo Svenskt Sigill logo EU-ekologiskt Från Sverige logo Tysklands flagga Danmarks flagga
UPPFYLLDA KRITERIER 16 av 18 11 av 18 11 av 18 9 av 18 3 av 18 2 av 18
  • Digivande sugga & smågris
    Lösgående sugga
    Avvänjningsålder 28 dagar
    Bobyggning 15 kg material
  • Stallmiljö
    Utrymmeskrav
    Lösgående djur
    Golv, ej helspalt
    Grupphållning
  • Hälsa & stympning
    Antibiotikaregler
    Kastreras med bedövning
    Svanskupering ej tillåtet
    Tandklippning ej tillåtet
  • Foder & berikning
    Halm & strö, fri tillgång
    Bete + utevistelse
  • Slakt & transport
    Transporttid max 8 timmar
    Inga främmande grisar
    Ej övernatta på slakteri
    Ej elektrisk pådrivning
    Ångestfri snabb bedövning

Bedömningar

  • Digivande sugga med smågrisar

    Lösgående sugga
    För godkänt: Suggan hålls lösgående.

    Fixering av suggan i samband med grisning och under digivningstiden används av producenter i många länder för att det anses minska risken för att suggan lägger sig på sina kultingar. Fixeringen innebär att suggan stängs in i en bur, som är så smal att hon inte kan vända sig, utan endast resa och lägga sig. Samtidigt har smågrisarna möjlighet att dia henne. När suggan fixeras före grisningen kan hon inte bygga bo, vilket är ett viktigt naturligt beteende för henne. Olika fysiologiska mätningar har också kunnat visa att suggor som fixeras är mycket stressade. Det finns då risk för att hon utvecklar onaturliga och stereotypiska beteenden. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har bedömt att fixering har betydande negativ effekt på grisars välfärd.

    KRAV: Suggorna ska hållas lösgående.
    Svenskt EU-ekologiskt: Suggorna ska hållas lösgående.
    Svenskt Sigill: Suggorna ska hållas lösgående.
    Sverige: Suggorna ska hållas lösgående.
    Danmark: Fixering är tillåtet och de flesta suggorna fixeras.
    Tyskland: Fixering är tillåtet och de flesta suggorna fixeras.

    Avvänjningsålder
    För godkänt:Varje individuell smågris avvänjs tidigast vid fyra veckors ålder

    I det vilda går smågrisarna tillsammans med suggan i ungefär 16–20 veckor. I kommersiell produktion är avvänjningstidpunkt en avvägning mellan smågrisens behov av en bra start i livet och suggans mjölkproduktion och återhämtning för att komma i brunst. Aveln har länge inriktat sig på stora smågriskullar, vilka kräver hög mjölkproduktion och tär på suggan. En lägre avvänjningsålder gör dessutom att suggan kan komma i brunst snabbare och därmed blir det fler kullar per sugga och år. Avvänjning av smågrisar vid en låg ålder innebär en stress för grisarna, både fysiskt och psykiskt. Smågrisens immunsystem och matsmältningsorgan är inte fullt utvecklade, vilket ökar risken för att de ska få avvänjningsdiarréer. Smågrisarna är alltså inte helt redo att äta fast föda så tidigt, vilket kan vara en orsak till att smågrisar som avvänjs tidigare än vid fyra veckors ålder kan få en sämre viktökning. Eftersom smågrisen fortfarande har ett behov av att få dia sin mamma så kan också risken för beteendestörningar öka.
    En optimal djurhållning skulle innebära att smågrisarna hålls tillsammans med suggan betydligt längre än till fyra veckors ålder, avvänjs gradvis, vänjs vid tillskottsfoder från tidig ålder och att suggan har möjlighet att själv styra hur mycket hon ska ge di genom att få möjlighet att gå ifrån smågrisarna. Avstå helt från grishållning där grisarna kan ha avvants tidigare än fyra veckors ålder.

    KRAV: Smågrisarna får avvänjas vid tidigast 40 dagar om vissa kriterier uppfylls.
    Svenskt EU-ekologiskt: Smågrisarna får avvänjas vid tidigast 40 dagar om vissa kriterier uppfylls.
    Svenskt Sigill: Smågrisarna får avvänjas vid tidigast fyra veckors ålder.
    Sverige: 10% av smågrisarna får avvänjas vid tidigast tre veckors ålder om vissa kriterier uppfylls.
    Danmark: Alla smågrisar får avvänjas vid tre veckors ålder om vissa kriterier uppfylls.
    Tyskland: Alla smågrisar får avvänjas vid tre veckors ålder om vissa kriterier uppfylls.

    Bobyggning
    För godkänt: Suggorna har tillgång till minst 15 kg strömaterial dagarna före grisningen för att kunna bygga bo.

    Både vildsvinssuggor och de domesticerade bygger bo i samband med grisning. Trots alla år av grisavel så visar våra grisar samma bobyggnadsbeteende som vildsvinen, om de ges möjlighet till det. Bobyggnadsbeteende är ett exempel på ett naturligt beteende, som suggan är starkt motiverad för. Det spelar heller ingen roll om man ger suggan ett färdigbyggt bo. Eftersom beteendet styrs av hormoner kommer hon att utföra det ändå. Det har visat sig att suggan stressas av att inte ha material, när hon försöker att utföra det. Beteendet är dock beroende av miljön som suggan vistas i och hon har svårt för att utföra bobyggande när det är brist på material att använda och utrymme att röra sig på. Att inte kunna bygga bo före grisningen kan bland annat resultera i en sämre reproduktionsförmåga och att suggan utvecklar beteendestörningar. I Sverige får, till skillnad från i de flesta andra europeiska länder, suggorna tillgång till halm dagarna före grisning, vilket är mycket positivt. Dock är mängderna ofta fortfarande lite för små. Att ge stora mängder halm (15–20 kg) ett par dagar före grisning har visat sig ge mer bobyggnadsbeteende, kortare födslar, färre dödfödda grisar samt färre skador och bättre viktuppgång på smågrisarna.

    KRAV: KRAV-grisar ska ha en liggyta som består av djupströbädd och har därmed tillgång till stora mängder strö.
    Svenskt Sigill: Halm ska tillföras, men det finns inget krav på mängd.
    Sverige: Suggorna ska ha tillgång till bomaterial, men det är inte specificerat hur mycket. Endast ett fåtal producenter ger mer än 10 kg halm.
    Svenskt EU-ekologiskt: Liggytan inomhus ska vara täckt med strö, men det står ingenting om krav på djupströbädd, mängd eller extra material inför grisning.
    Danmark: Suggorna ska få tillgång till strö om utgödslingssystemet tillåter det. Inget krav på mängd och i praktiken får suggorna väldigt lite eller ingen halm.
    Tyskland: Suggorna ska få tillgång till strö om utgödslingssystemet tillåter det. Inget krav på mängd och i praktiken får suggorna väldigt lite eller ingen halm.

  • Stallmiljö

    Utrymme
    För godkänt: Grisarna hålls enligt minst samma utrymmeskrav som i det svenska ekologiska regelverket (total yta inne + ute).

    Vildsvinssuggor, som är grisarnas vilda släkting och ursprung, har ett hemområde på flera hundra hektar. Detta är en stor kontrast till de utrymmen grisarna i slaktsvinsproduktionen erbjuds. När grisar hålls på en liten yta kan de bli stressade. Grisar med en större yta att vara på har setts med ett mer avslappnat beteendemönster. De har också färre sår efter slagsmål med andra grisar. I några studier som jämfört boxar med olika antal grisar, hade grisar med mest utrymme även en högre tillväxt.
    Det är svårt att avgöra ett optimalt utrymmeskrav och forskningen är inte entydig. Vi är övertygade om att grisarna ska ha så stort utrymme som möjligt och har valt att lägga vårt kriterium i linje med KRAV:s regelverk. Regelverket är olika för olika djurkategorier, men en sugga med smågrisar ska ha totalt 10 kvm och ett slaktsvin på över 100 kg ska ha 2,5 kvm när inomhus- och utomhusområde läggs ihop.

    KRAV: KRAV:s regelverk
    Svenskt Sigill: Följer svensk lagstiftning.
    Svenskt EU-ekologiskt: I stort sett som KRAV, men för vissa grisar krävs mindre inomhusyta än i svensk djurskyddslagstiftning. En svensk EU-ekologisk produktion uppfyller mest troligt detta kriterium.
    Sverige: Mindre yta när även utomhusområdet räknas in, inomhusytan skiljer relativt lite.
    Danmark: Betydligt mindre yta, även jämfört med svensk lagstiftning.
    Tyskland: Betydligt mindre yta, även jämfört med svensk lagstiftning.

    Lösgående djur
    För godkänt: Alla grisar hålls lösgående, utan att bindas upp eller fixeras.

    Grisar är nyfikna och aktiva djur som spenderar en mycket stor del av sin vakna tid med att undersöka sin omgivning. Att hindra deras rörelsefrihet genom att antingen binda eller fixera dem leder till stress, frustration och att de börjar få olika typer av beteendestörningar. Dessa beteenden är vanligt att stressade djur i fångenskap utför för att hantera sin frustration: Grisar ses ibland tugga på inredning i boxen, i luften eller på andra grisars svansar eller öron. Rörelsefrihet är grundläggande för att en djurhållning ska vara acceptabel. Som nämnt ovan är det vanligt utomlands att digivande suggor hålls fixerade, i många länder hålls suggorna fixerade fem veckor efter betäckning och fem veckor under digivning. Dessa suggor är alltså fixerade en mycket lång tid av sitt liv.

    KRAV: Alla grisar ska hållas lösgående.
    Svenskt EU-ekologiskt: Suggorna ska hållas lösgående.
    Svenskt Sigill: Alla grisar ska hållas lösgående.
    Sverige: Alla grisar ska hållas lösgående.
    Danmark: Suggorna får hållas fixerade även under stora delar av dräktighetstiden, kommer bli förbjudet från 2035.
    Tyskland: Suggorna får hållas fixerade även under stora delar av dräktighetstiden, kommer bli förbjudet från 2028.

    Golv
    För godkänt: Grisarnas liggyta får inte bestå av gödseldränerande golv, alla grisar ska kunna ligga ner samtidigt på helt golv.

    Gödseldränerande golv har smala mellanrum vilket gör att grisarnas gödsel kan pressas igenom när grisarna trampar ner det. Golvet är till för att förbättra hygienen och göra så att djurhållaren behöver mocka mindre. Till skillnad från när hela golvytan är gödseldränerande så innebär ett delvis fast golv också större möjligheter att ge grisarna halm, vilket är mycket viktigt för deras välfärd.

    KRAV: Grisarna ska gå på ströbädd och har därmed fast golv.
    Svenskt EU-ekologiskt: Minst hälften av utrymmet ska ha fast golv.
    Svenskt Sigill: Grisarnas liggplats får inte bestå av gödseldränerade golv.
    Sverige: Grisarnas liggplats får inte bestå av gödseldränerade golv.
    Danmark: Det är tillåtet att hela golvytan är gödseldränerande.
    Tyskland: Det är tillåtet att hela golvytan är gödseldränerande.

    Grupphållning
    För godkänt: Alla grisar hålls i par eller i grupp, med undantag för galtar och suggor en vecka före grisning.

    Grisar är mycket sociala djur och vill leva tillsammans med andra grisar. Under naturliga förhållanden lever vildsvin tillsammans i flockar som består av några honor och deras avkommor, medan galtarna ofta lever själva förutom under brunstperioden. Det har visats att suggor som hålls individuellt, i jämförelse med grupphållning i box, har större benägenhet att utveckla stereotypier och kan vara mer aggressiva. I försök har även setts att när grisar får välja mellan att få tillgång till mat, strö och en annan gris så väljer de annan gris i störst utsträckning.


    KRAV
    : Alla grisar, förutom galtar och suggor en vecka för grisning, hålls i par eller grupp.
    Svenskt EU-ekologiskt: Alla grisar, förutom galtar och suggor under sista stadiet av dräktigheten för grisning, hålls i par eller grupp
    Svenskt Sigill: Alla grisar, förutom galtar och suggor en vecka för grisning, hålls i par eller grupp.
    Sverige: Alla grisar, förutom galtar och suggor en vecka för grisning, hålls i par eller grupp.
    Danmark: Suggorna får hållas individuellt under långa perioder, kommer bli förbjudet från 2035.
    Tyskland: Suggorna får hållas individuellt under långa perioder, kommer bli förbjudet från 2028.

  • Hälsa & stympning

    Antibiotika
    För godkänt: Antibiotika används efter veterinärförskrivning och inte i förebyggande syfte. Antibiotikabehandling på gruppnivå sker endast i undantagsfall.

    Antibiotika botar sjukdomar som orsakas av bakterier och är livsviktigt för både djur och människor. Antibiotikaresistens innebär att en bakterie blir resistent mot en viss antibiotika som gör att det läkemedlet inte fungerar och resistenta bakterier kan smitta mellan djur och människor. Det finns ett samband mellan ökad användning av antibiotika och ökad resistens. En intensiv djurhållning i en dålig miljö med många djur på liten yta leder till en högre antibiotikaanvändning. Det finns alltså ett mycket tydligt förhållande mellan en bra djurmiljö och låg användning av antibiotika. Sverige är tillsammans med Norge och Island de länder som använder minst antibiotika i Europa, medan Spanien, Italien och Cypern använder mest. I stora delar av världen ges antibiotika förebyggande, antingen för att ge högre tillväxt eller för att förhindra sjukdom och i många länder ges fortfarande antibiotika på gruppnivå, dvs. om ett djur blir sjukt så behandlas hela gruppen. De vanligaste sjukdomarna och därmed orsakerna att ge antibiotika till grisar är framförallt mag- och tarmsjukdomar, samt luftvägssjukdomar. Drygt 90% av all antibiotika till djur ges på gruppnivå inom EU, i Sverige är istället den siffran 11%.
    Ett annat problem med grisproduktion är att zinkoxid ges till smågrisar för att förebygga smågrisdiarré. Det har fattats ett beslut att fasa ut detta i EU och när den lagstiftningen har trätt i kraft 2022 och lantbrukarna har fått en möjlighet att ställa om kommer vi att inkludera även detta som ett kriterium.

    Sverige: Antibiotika används sparsamt i Sverige och används inte förebyggande. Cirka 11% av antibiotikan till djur ges på gruppnivå.
    KRAV: Se Sverige.
    Svenskt Sigill: Se Sverige.
    Danmark: Antibiotika ges efter veterinärförskrivning och ska inte ges förebyggande. Dock ges cirka 59% av antibiotikan till djur på gruppnivå.
    Tyskland: Antibiotika ges efter veterinärförskrivning och ska inte ges förebyggande. Dock ges cirka 90% av antibiotikan till djur på gruppnivå.
    Svenskt EU-ekologiskt: Antibiotika får inte ges rutinmässigt eller förebyggande. Generellt sett ges antibiotika sparsamt i ekologisk produktion, men hur stor mängd som ges på gruppnivå har vi inte fått fram. Svenskt EU-ekologiskt får godkänt.

    Kastrering
    För godkänt: Kastrering får endast ske efter bedövning och med smärtlindring alternativt med hjälp av immunokastration.

    Kött från galtar får i vissa fall en mycket frän lukt som många konsumenter inte vill ha. I vissa länder föds galtar upp utan att kastreras, men eftersom det finns risk för galtlukt i köttet så är det vanligt att ingreppet utförs på de flesta hangrisar. Kastreringen gör också att galtarna blir lättare att hantera och är mindre aggressiva mot varandra, vilket annars kan vara ett mycket stort problem när intakta galtar hålls tillsammans. Kastreringen utförs vanligtvis under de första dagarna eller veckorna av grisens liv. I många länder sker det helt utan bedövning och smärtlindring. Kirurgisk kastrering av kultingar utan bedövning har visat sig orsaka smärta både akut och under en längre tid. Det är även möjligt att använda sig av så kallad immunovaccinering istället för att kirurgiskt kastrera griskultingarna.

    Sverige: Lokalbedövning vid kastration är lagstadgat och branschen har också gemensamt kommit överens om att ge smärtstillande.
    KRAV: Smågrisarna ska få lokalbedövning och smärtstillande.
    Svenskt Sigill: Smågrisarna ska få lokalbedövning och smärtstillande.
    Danmark: Smärtstillande är lagstadgat och branschorganisationen kräver även lokalbedövning.
    Tyskland: Från 2021 måste smågrisarna både bedövas och få smärtstillande.
    Svenskt EU-ekologiskt: Smågrisarna ska bedövas vid kastrering, men smärtlindring är inget krav. Därmed beror detta på vilka regler som gäller i ursprungslandet. EU-ekologisk gris från Sverige uppfyller till exempel kravet.

    Svanskupering
    För godkänt: Svanskupering är ej tillåtet.

    Grisar är nyfikna och aktiva djur som spenderar en stor del av sin vakna tid med att söka föda och undersöka sin omgivning. I den intensiva produktionsmiljön är det mycket svårt att se till så att grisarna får utlopp för det här beteendet, vilket kan leda till att de, i brist på annat att göra, börjar bita på varandras svansar. Andra faktorer som påverkar risken för svansbitning är trånga utrymmen, dålig hälsa och allmänt dålig stallmiljö. Även fodertilldelning och fodersammansättning har betydelse. Svansbitning leder till skador, smärta och stress för grisen som utsätts. Att ge grisarna berikningsmaterial är det viktigaste sättet att förhindra svansbitning. Fast i många länder klipper man istället av smågrisarnas svansar. Den bit som lämnas kvar blir svårare att bita i, men också känsligare när andra grisar undersöker den. Det här är inte ett bra sätt att komma undan problemet då vi inte ändrar den underliggande orsaken till svansbitning. Själva ingreppet är akut smärtsamt, men det orsakar även smärta på lång sikt. Det finns också risk för infektioner på grund av att bakterier lättare tar sig in genom den avklippta svansen. Utöver det så är ju själva orsaken till svansbitningen kvar, grisarna är fortfarande frustrerade, stressade och uttråkade, även om själva svansbitningsbeteendet inte längre kan utföras.

    Sverige: Svanskupering är inte tillåtet.
    KRAV: Svanskupering är inte tillåtet.
    Svenskt Sigill: Svanskupering är inte tillåtet.
    Danmark: Nästan alla grisar i Danmark svanskuperas.
    Tyskland: Nästan alla grisar i Tyskland svanskuperas.
    Svenskt EU-ekologiskt: I grunden får svansarna inte kuperas. Dock får den nationella myndigheten ge tillstånd vid särskilda skäl. Därmed beror detta på vilka regler som gäller i ursprungslandet. EU-ekologisk gris från Sverige uppfyller kravet.

    Tandklippning
    För godkänt: Tandklippning är ej tillåtet.

    Grisar föds med ett par vassa tänder som i vissa länder klipps av för att minska risken att kultingarna skadar suggans juver och för att de inte ska skada varandra. Tandklippning innebär en risk för skador på tänderna vilket orsakar stor smärta. Det är även möjligt att slipa tänderna på kultingar istället för att klippa dem, där en speciell slipningsmaskin används istället. Det tar längre tid att slipa tänderna än att klippa dem, men det minskar risken för inflammationer och infektioner.

    Sverige: Tänderna får inte klippas utan endast slipas. Inte heller slipningen får ske rutinmässigt.
    KRAV: Tänderna får inte klippas utan endast slipas. Inte heller slipningen får ske. rutinmässigt.
    Svenskt Sigill: Tänderna får inte klippas utan endast slipas. Inte heller slipningen får ske rutinmässigt.
    Danmark: Tänderna får inte klippas utan endast slipas. Inte heller slipningen får ske rutinmässigt.
    Tyskland: Tänderna får inte klippas utan endast slipas. Inte heller slipningen får ske rutinmässigt.
    Svenskt EU-ekologiskt: I grunden tänderna inte klippas. Dock får den nationella myndigheten ge tillstånd vid särskilda skäl. Därmed beror detta på vilka regler som gäller i ursprungslandet. EU-ekologisk gris från Sverige uppfyller till exempel kravet.

  • Foder & berikning

    Halm/strö
    För godkänt: Grisarna ska ha fri tillgång till halm eller annat strö som sysselsättning.

    Grisar är allätare vilket innebär att de i det vilda har ett behov av att ständigt söka föda för att överleva. Det här har inte ändrats nämnvärt, utan även våra domesticerade grisar har ett inneboende behov av få undersöka sin omgivning. Om de inte får tillgång till något att böka i och undersöka riktar de ofta sitt utforskande beteende mot andra grisar. De utvecklar till exempel svansbitning. Man vet med stor säkerhet att grisar som har tillgång till material att undersöka biter mindre på varandras svansar. Om grisarna inte får gå ute på bete så har halm visat sig vara det de föredrar.
    Alla grisar i Sverige får tillgång till strö i någon grad, vilket är positivt. Dock är mängden ofta otillräcklig och varierar kraftigt. EUs lagstiftning kräver att grisar ska ha tillgång till strömedel, men det finns ett generellt undantag om materialet ger problem med gödselsystemet. Detta innebär att många grisar i EU inte får någon halm alls.

    Sverige: Ska få strö som tillgodoser grisarnas sysselsättningsbehov. I praktiken är det så pass lite per gris att det inte är fri tillgång.
    KRAV: Grisarna ska gå på ströbädd och ha fri tillgång till grovfoder.
    Svenskt Sigill: Grisarna ska alltid ha strörester kvar. Från 2021 ska slaktgrisar få ensilage eller hö.
    Danmark: I stort sett enligt EUs lagstiftning, mycket mindre strö än i Sverige och ej fri tillgång.
    Tyskland: Tillgång till någon form av berikning, ofta kedjor eller rep. Men ej fri tillgång till strömedel.
    Svenskt EU-ekologiskt: Liggytan inomhus ska vara täckt med strö och rastgården ska ge grisarna möjlighet att böka.

    Bete och utevistelse
    För godkänt: Grisarna ska ha tillgång utevistelse året runt samt bete under den årstid detta är möjligt.

    Grisar är allätare vilket innebär att de i det vilda har ett behov av att ständigt söka föda för att överleva. Det här har inte ändrats nämnvärt, utan även våra domesticerade grisar har ett inneboende behov av få undersöka sin omgivning. Man vet till exempel att grisar som lever i en miljö som är så lik den naturliga som möjligt spenderar upp till hälften av sin vakna tid med att söka föda och undersöka sin omgivning. Grisar som får gå på bete på stora ytor påverkas också positivt eftersom att de i högre grad kan få utlopp för sina naturliga beteenden, såsom att söka föda, beta och röra sig över större ytor. Förutom att det minskar uppkomsten av beteendestörningar så kan det också leda till att de är mindre aggressiva mot varandra och de får också mindre luftvägsproblem. Beroende på utemiljön och ras kan utegående grisar få ledproblem genom att grisarna rör sig på annat sätt, som de inte har benstyrka för. Detta är framför allt ett avelsproblem, då aveln inte har inriktats på benhälsa. De drabbas också i högre grad av parasiter. Trots detta anser vi att fördelarna med utevistelse överväger nackdelarna.

    Sverige: Inget krav på utevistelse.
    KRAV: Grisarna ska ha tillgång till bete under lämplig period och rastgård resten av året.
    Svenskt EU-ekologiskt: Grisarna ska ha tillgång till rastgård året runt, men inget krav på bete sommartid.
    Svenskt Sigill: Inget krav på utevistelse.
    Danmark: Inget krav på utevistelse.
    Tyskland: Inget krav på utevistelse.

  • Slakt & transport

    Transporttid
    För godkänt: Grisarna transporteras max 8 timmar till slakteriet.

    Transport är en mycket stor stressfaktor för ett djur. Miljöfaktorer som kan påverka grisen negativt är värme, kyla, fukt, höga läten och att många djur hålls på en liten yta. Generellt bör transporterna vara ett absolut minimum och åtta timmars transport är inte på något sätt optimalt utan en relativt lång transport. Allt över åtta timmar är helt oacceptabelt. EU:s regler medger ett dygns transporttid.

    Sverige: Djur till slakt får transporteras max åtta timmar.
    KRAV: Djur till slakt får transporteras max åtta timmar.
    Svenskt Sigill: Djur till slakt får transporteras max åtta timmar.
    Danmark: Suggor får transporteras max åtta timmar, för övriga gäller EU-lagstiftning. Slakttransporterna är oftast korta då landet är litet.
    Tyskland: Grisarna får transporteras max åtta timmar till slakteriet.
    Svenskt EU-ekologiskt: Det finns inga specifika krav på transporttid, så den nationella lagstiftningen gäller. EU-ekologisk gris från Sverige uppfyller exempelvis kravet.

    Främmande grisar
    För godkänt: Grisarna blandas inte med främmande grisar under transporten.

    Det är vanligt att grisar blandas med andra grisar än de som de gått tillsammans med, både på transporten och slakteriet. Problemet med det är att aggressivitet lätt kan uppstå eftersom att de inte känner varandra och det naturliga är då att genom olika aggressiva beteenden bestämma en rangordning. Detta leder till skador och sår.
    Varken EUs eller svensk lagstiftning har några regler om att grisar inte får blandas med främmande grisar. KRAV har som regel att främmande djur inte får blandas med varandra under transport.

    Sverige: Svensk lagstiftning har inte regler kring detta.
    KRAV: Främmande grisar ska ej blandas med varandra.
    Svenskt Sigill: Svenskt Sigill har ingen regel kring detta.
    Danmark: Dansk lagstiftning har inga regler kring detta.
    Tyskland: Tysk lagstiftning har inga regler kring detta.
    Svenskt EU-ekologiskt: Inga regler kring detta.

    Övernattning på slakteri
    För godkänt: Grisarna övernattar inte på slakteriet.

    I den storskaliga slakten kan det bli en lång väntetid innan grisarna bedövas. Grisar i en främmande miljö blir ofta stressade. Slakteriet är dessutom en stressande miljö i sig och boxarna är ännu trängre än i de vanliga grisstallarna. Grisarna slåss ofta och ju längre tid de är uppstallade på slakteriet, desto större är risken för skador. Grisarna får inte tillräckligt med strö som sysselsättning.

    Sverige: Grisarna får övernatta max ett dygn.
    KRAV: Generellt sett ska grisar inte övernatta. Detta gäller dock inte om grisarna levereras direkt av djurägaren, då får de övernatta.
    Svenskt Sigill: Grisarna får övernatta max ett dygn.
    Danmark: Grisarna får övernatta.
    Tyskland: Grisarna får övernatta.
    Svenskt EU-ekologiskt: Inga specifika regler kring detta.

    Elektrisk pådrivning
    För godkänt: Elektrisk pådrivning är förbjudet.

    För att få grisar att röra sig framåt i samband med transport och på slakteriet används elpåfösare frekvent i många länder i Europa, främst på grund av det anses vara den mest effektiva metoden när grisarna är motvilliga till att gå framåt Att få elstötar ger självklart ont och gör att grisarna blir rädda. Grisarna får även fler sår efter att en elpåfösare har använts, troligtvis på grund av att stress och rädsla gör att de ramlar. Det finns andra sätt att driva grisarna som gör grisarna mindre stressade och aggressiva. Tyvärr förekommer med jämna mellanrum anmälningar från slakterier om att grisar i olika åldrar har brännmärken från elpåfösare, även i Sverige. Generellt sett så är drivning av grisar, både av och på transporten och på slakteriet, ett stort problem. Produktiviteten ska vara hög, vilket innebär att personalen ofta är stressade vilket leder till hård drivning.

    Sverige: Elektrisk pådrivare får användas i undantagsfall på vuxna grisar och endast med avrundade stift.
    KRAV: Elektriska pådrivare får inte användas.
    Svenskt Sigill: Enligt svensk lagstiftning.
    Danmark: Det är förbjudet att använda el för att förflytta grisarna.
    Tyskland: Tillåtet för friska grisar över fyra månaders ålder.
    Svenskt EU-ekologiskt: Elektriska pådrivare ej tillåtet i samband med lastning av och på transport. På slakteriet ska djuren hanteras lugnt, men det finns inga specifika regler kring el.

    Bedövning
    För godkänt: Grisarna bedövas med en metod som gör att de kan bedövas i grupp och som är snabb, smärtfri och ångestfri.

    Det vanligaste sättet att bedöva grisar i Sverige, Danmark och Tyskland är att de sänks ner i ett schakt med koldioxid som gör grisarna medvetslösa. Fördelen med metoden är att grisarna kan bedövas i grupp, vilket är viktigt för dem. Tyvärr är koldioxid en gas som ger ett mycket starkt obehag i luftvägarna och starka ångestkänslor för grisarna. De får ofta panik och försöker ta sig ut. Idag finns inget riktigt bra alternativ till koldioxidbedövningen utvecklat om grisarna ska kunna bedövas i grupp.
    Då det idag inte finns någon effektiv bedövningsmetod som kan utföras i stor skala och uppfyller kriterierna ovan så tillåts bedövning med till exempel koldioxid eller el i både EU, Sverige och KRAV.

    Sverige: Majoriteten av alla grisar bedövas med koldioxid.
    KRAV: Majoriteten av alla grisar bedövas med koldioxid. Betonar att den dag det finns ett bättre alternativ så ska detta användas.
    Svenskt Sigill: Majoriteten av alla grisar bedövas med koldioxid.
    Danmark: Majoriteten av alla grisar bedövas med koldioxid.
    Tyskland: Majoriteten av alla grisar bedövas med koldioxid.
    Svenskt EU-ekologiskt: Koldioxidbedövning är tillåten.

  • Reflektioner & övervägande

    I arbetet med denna guide har vi av nödvändighet varit tvungna att dra vissa gränser. En är att vi utgår från regelverkets miniminivå. Vi vet att det finns leverantörer och livsmedelskedjor som ställer högre krav utöver vad regelverket som styr märkningen anger. Det finns också lantbrukare som håller sina djur på ett sätt som går över lagens miniminivå utan att det syns på förpackningen. Vi kan inte bedöma varje enskilt varumärke utan uppmanar alla konsumenter att själv fråga butiken, leverantören eller lantbrukaren om enskilda produkter. Vi tipsar om några frågor nedan.

    För Tyskland och Danmark utgår vi från respektive lands miniminivå på lagstiftningen. För EU-ekologiskt har vi bedömt reglerna som gäller svenskt EU-ekologiskt.

    I de fall där märkningar har slagit fast framtida datum för när nya högre djurskyddsregler ska införas kommer vi att uppdatera våra bedömningar när reglerna är införda. Guiden uppdateras en gång/år, så en viss eftersläpning kan finnas.

  • Bedömningar & referenser

    Vi har konsulterat flera framstående experter inom djurskydd för granskning av våra kriterier för gris.
    De har gett värdefulla synpunkter. För de slutgiltiga bedömningarna ansvarar dock endast konsumentguiden Handla djurschysst, som utifrån Djurskyddet Sveriges principprogram och efter att inhämtat expertgruppens tankar självständigt bedömt regelverkens villkor.

    Ett urval av grisreferenserna

  • Köpa griskött? Fråga först om djurskyddet!

    Vill du köpa produkter från gris men hittar inte information om hur grisen haft det? Här är djurskyddsfrågorna du kan ställa!

    Frågor om grisars djurskydd

Om grisar

Grisar är intelligenta djur. De är nyfikna och för att de ska må bra krävs att de får utforska sin omgivning.

Klicka här!

Var reklamkritisk

Förpackningens bilder kan ge intryck av att djuret haft en högre djurvälfärd än den haft. Fem råd finns här!

Klicka här!

Din egen guide

Undersök hur de varor du brukar köpa klarar djurskyddskriterierna. Fyll i och gör din egen guide!

Klicka här!